Aftonbladet – 7 januari 1870, sida 2

NICKE HUDTS FLAMMOR:-) BERÄTTELSE AF FRANS HEDBERG, Här han kom hem på eftermiddagen oc Stina tog emot honom med en sur min, och icke kunde begripa hvad i Herrans namr han gjort som Jåtit henne vänta med kaffe ända till kbokan fyra, — ty Nicke drack alltid kaffe Yemma, för. besparings skull, men ät deremot adrig andra än söndagsmiddagarne hemma, hur mycket än Stina grälade, — så svarade han återigen i det han drog sin lilla mun til ett det ljufvaste löje man ville se: Tyst, Clara lila! det Blir nog bra med M je Clara mig bit och Clara mig dit! mente Stina, jag heter Stina och vill behålla mitt ärliga namn, Sox. är mig i dopet gifvet och i lifsens bok inskyfvet — kom han det ihåg! Men hvad i Herråx namn är det för en Clara :som unga herr har fått i hufvudet sig x1 bjertat, Stina! suckate Nicke, i bjertat! Ack Stina, det är inte värdt att dölja det längre för dig! Jag är kär, Stina, dödgt kär, kär ända in i evigheten, Stina.n Nu igen! Ge mig si! det är väl sju och sin tionde gången sen han blef torr akom : Nå, hvad är det för en juvel som 2. 2 på tapeten då? Har han gått stiq och fått tag i någon tocken der slinka igen, som den der på Lidingöbro, som var så rasande rar för ett halft år sen? 5 ÅA. B, nr 1-3