Aftonbladet – 7 januari 1870, sida 2

got! Klif in nu, och stå inte der och skrufva inte. N Och med ett dugtigt slag i ryggen knuf fade värden in Nicke som dervid flög rakt famnen på den lilla värdinnan, som just ni kom emot dem och såg sötsur ut. Jag ber tusen gånger ... stammade Nick alldeles tillintetgjord, jag ber tusen gånger... Ah be du i Helsingland!, skrattade vär den, tag du kärngen min ifamn, hederskula Det tycker hon om, fast hon gubevars ske sjäpa sig! Om du vill ska du få ta flickar min i famn med, för här ska vi vara ogenerade, du! Kära Stark då! påminde frun och såf mycket generad -ut, att du aldrig ska kunng tillegna dig den fina verldens ton och sätt Ursäkta honom, lilla goda kungli sektern men han menar så väl, fast han ..., Fast han bär sig åt som en oxe, menar du, fortsatte Stark med ett skallande gapskratt, jo jo, mor lilla! jag har inte varit guvernant jag som du, inte... jag kan slå en stut i skallen så han aldrig tittar mer efter den betan, men slå i folk kruserligheter, det duger jag inte till! Ha, ha, ha! Och inte bryr jag mig om det heller! Lika godt namn i bankerna. för det! Och skickar jag ner till Småland och köper opp en oxdrift, så har jag bättre kredit än landshöfdingen sjelf, lita på det, hå hå hålv Och slagtarn skrattade så att magen hoppude, och Nicke tänkte inom sig, under det an för artighetens skull skrattade med, att hvad rika slagtarn. var, men inte var han mycket bildad åtminstone. Men dottern brås kanske på modern som varit guvernant, tänkte han, och då är hon väl så mycket hvassare. Nu ringde det på nytt och Stark gick sjelt utt öppna i det han lemnade Nicke ensam ned lila frun i förmaket, som var ytterst