Aftonbladet – 4 januari 1870, sida 2

ett hinder, Hvarför antog man då hennes anbud? Man gjorde det emedan nationens sunda instinkt fordrade någon inrättning af detta slag och styrelsen i Förenta Staterna gör sig en ära af att vara, ej opinionens herrskare, utan hennes tjenare. Nog utaf, nationen erkände från första stunden denna komite, som gjorde sig till organ för landets oro och ömhet för soldaterna. Armen gjorde som nationen. Generalerna, och främst ibland dem general Grant, satte mer än en gång kommissionen på dagorderna och vägrade henne aldrig den myndighet hon behöfde.. Soldaterna vänjde sig att lita på henne, utan att så noga veta hvad hon var. The sanitary, som de kallade henne, var en skyddande gudamakt, som man alltid fann i behotvets stund. Ända till krigets slut förblef kommissionen den stora pulsåder, som förde folkets kärlek till folkets armå. Det är, i min tanke, den märkvärdigaste framgång demokratien i våra dagar vunnit, Hvem skulle väl före denna erfarenhet anat, att i denna artificiella och unitariska organisation som man kallar en armå skulle finnas en lats för folkets kontrollerande verksamhet? en också visade kommissionen lika mycken klokhet som patriotism, Hon afvek aldrig från sin roll, hade aldrig någon politisk färg, gjorde sig aldrig till verktyg för ärelystnader eller enskilta syften. Långt ifrån att försvaga disciplinen, gjorde hon sig vid armån till generalernas och läkarnes ödmjuka tjenarinna; i Washington gaf hon råd, men tru gade dem ej oombedd på regeringen. Till det sista förblef hon trogen sitt valspråk: bistö styrelsen, men ej undantränga henne. Det var på detta sätt hon, utan att vara i vägen föl någon, utöfvade en verksamhet, som var så mycket kraftigare som hon var fullkomlig! ointresserad. TEEN ANSATSEN