Aftonbladet – 28 december 1869, sida 2

d ur breflådorna upphemtats något öfverl1( 000 bref, hvilka väl varit försedda medl sk imärken, men ej till det belopp, som er-få ordrats för att brefven kunnat vinna vidare st efordran. oo Poststyrelsen anser, och med rätta, det ärvid ätven förtjena något afseende, att i ;verge brefantalet är jemförelsevis så mycet mindre än i andra länder, der till beforran emottagas såväl frankerade som ofranerade bref. Medan nemligen under de sistå ren i Sverge på hvar invånare belöpt sig i 1edeltal 2,50: bref, utgjorde detta antal i lorge 2,75; i Italien 3,33; i Danmark 5,00; om Tyska Postföreningens område, det, till utgången af 1867, en på zonsystemet tad, jemförelsevis ganska hög brefposttaxa nsetts verka hämmande på korrespondenens utveckling, 5,50; i Nederländerna 6,003 Frankrike 9,00; i Schweiz 14,0; i Storritannien och Irland 25,00. Och om äfven, iger poststyrelsen, denna lifligare brefvexng är att till största delen tillskrifva Ås er utgrenade postförbindelserna eh de ofare återkommande tillfällen till brefförsänding, som af de nämnda frä Ö rbjudas, så blir dock. a främmande länderna örhållandet m, a andra sidan, misso -onan antalet bref, som i Sverge ferinar, till postbefordran, och de hvilka af ndra länders postverk fortskaffas, så mycet större, om i betraktande tages dels att, senom de under senaste årtionden vidtagna utgärder tillfolkundervisningens höjande, skrifcunnigheten torde kunna anses i Sverge mera ulmänt utbredd än hvad fallet är i de flesta undra länder, dels ock att, i förhållande till jandets vidd, brefbefordringsafgiften är här lägre än den som af något annat postverk intill senaste tiden uppburits. Det saknas då icke all anledning antaga att, derest i Sverge brefvexlingen befrias från band, hvilka den allmänhet annorstädes icke är underkastad, lensamma skall efter hand utveckla sig äfven mer än hvad hittills varit fallet, och brefantalet småningom komma att närma sig till hvad det utgör i andra länder, med hvilka en samnmanlikning i sådant afseende kan frågakomma. En dylik korrespondensens tillväxt anser poststyrelsen äfven i hög grad önsklig och behöflig om; utan anlitande af andra än postverkets egna medel, postförbindelserna skola kunna i en nära framtid vinna en sådan ytterligare utvidgning som, inom flera olika delar af riket, af omständigheterna påkallas, Vi dela i allo de åsigter, poststyrelsen sålunda i sitt betänkande uttalat i afseende å gagnet och behöfligheten af frankeringsfrihets införande. Deremot kunna vi icke lika obetingadt instämma i styrelsens förslag om olika frankooch portosatser. Det må ega sin riktighet hvad poststyrelsen med afseende hära anför, att det i allmänhet måste anses som en fördel för postbehandlingen, att så stor del som möjligt af de postbefordrade brefven frankeras vid afsändandet, samt att behandlingen af de ofrankerade brefven upptager mer af postpersonalens tid än hvad fallet är med de trankerade, hvartill kommer att, medan af alla bref af sistnämnde slag en inkomst beredes postkassan, så är någon ersättning icke att paräkna för postbefordringen af alla ofrankerade bref, hvilka af en eller annan anledning icke komma adressaterna tillhanda eller som dessa möjligen vägra utlösa, och dessa skäl må göra det nödvändigt att taga i öfvervägande huruvida här, liksom i de festa andra länder, portot (d. v. s. den af mottagaren erlagda befordringsafgiften) bestämmes till något högre belopp än det, hvartill franko (den af afsändaren erlagda befordringsafgiften) uppgår; men vi anse det derföre ingalunda nödvändigt eller nyttigt att i detta afseende gå så långt som Ppoststyrelsen föreslagit, då hon velat bestämma portot för enkelt bref till 25 öre, eller mer än dubbelt mot det med 12 öre utgående franko. Det torde icke ha undfallit läsaren att rikets ständer, i deras ofvan anförda skrifvelse af 1854 uttalade sig emot all förhöjning at portot utöfver den fastställda frankoafgiften, och då poststyrelsen i en. framställning till regeringen d. 16 Febr. 1865 föreslog medgifvandet af frankeringsfrihet, hemstälde styrelsen, att lösen för ofrankeradt bref skulle bestämmas till 18 öre. Nu finner man visserligen också af poststyrelsens framställning att, på ofvan antydda skäl, portot i de flesta länder är bestämdt till högre belopp än tranko; men de åberopade exemplen gifva i allmänhet icke stöd för bestämmandet af en så stor förhöjning som den af poststyrelsen föreslagova. Det befinnes nemligen, att förhöjningen i Norge utgör 25 procent afafgiften för frankeradt. bref; i Danmark, Frankrike, Schweiz och Italien deremot 50 procent. I England utgör förhöjningen 100 procent. Inom de tyska staterna hade intill slutet af nästlidet år franko och porto utgått med lika belopp. Men sedan numera en betydlig nedsättning i afgiften för frankerade bref blifvit medgifven, är stadgadt, att för ofrankerade bref portot skall utgå med ett i viss mån förhöjdt belopp. Denna förhöjning utgör, utan afseende å brefvigten, 1 Silbergroschen, så att då för enkelt bref franko är 1 Silbergroschen, belöper sig portot till 2 Silbergroschen, således en förhöjning af 100 procent, hvaremot för dubbel brefvigt, med 2 Silbergroschen franko och 3 BSilbergroschen porto, skilnaden utgör 50 procent. I Belgien tillämpas ungefärligen enahanda system, utan att inom detta land, der breftaxeringen ännu sker på grund af zonindelning, förhöjningen i portoafgift alltid motsvarar frankeringsafgiften (10 centimes) för enkelt bref inom kortaste afstånd (30 kilometres). Sålunda, medan för alla enkla bref på längre afstånd franko utgör 20 centimes, belöper sig portot till 30 centimes, innefattande en förhöjning i afgiften för ofrankerade bref af 50 proc. hvaremot om vigten uppgår till mer än 10 grammer och det skall befordras en väglängd, öfverstigande 30 kilometres, franko blir 40 och porto 50 centimes, således en förhöjning af 25 proc. I Nederländerna och Finland utgå franko och porto deremot med enahanda belopp. Då nu poststyrelsen föreslår att för enkelt bref, der franko utgör 12 öre, portot skulle blifva 25 öre; för dubbelt bref franko 24 och porto 35 öre, samt för tredubbelt bref franko 36 och porto 45 öre, skulle således förhöjningen för enkelt bref blitva 13 öre au Sf I AO mm TTK UR fa ss 6 a —————-—— -—— I——A—