Aftonbladet – 24 december 1869, sida 3

Article Image
Alf HE 2 RAR , bådagrenarne af bourbonska huset skall så.n ledes upptagas på nytt. Som vi för ett par nn ) dagar sedan nämnde har grefven af Chamtt ) bord nyligen i ett bref till en vän i Frankr. rike afgifvit ett slags manifest, der han hos :s sina landsmän gör sig påmind som den franh )ska kronans legitime arfvinge. Times, som I gjort detta manifest till föremål för en lealdande artikel, anser att det nog kunde lycn )kas grefven af Chambord att genomdrifva glsina anspråk att bli naturaliserad fransk medborgsre och derefter bli deputerad, miniIster eller dylikt, men att landsflyktiga tron7 I pretendenter numera ej ha den ringaste uth sigt att komma i besittning af sina fäders r Jansvarighet, som r ? Sd b i i Å j I med flera andra ha till cortes insändt petiIlystna blickar, umgås man sedan någon tid Iöarne, isynnerhet på det engelska Jamaica I dantag af detta ansvar, som utkräfves af re Ii September-revolutionen, äro konungarne kungliga personer, utan att ha rätt att göra ,Joch borde utkräfva. Hon har fällt sin dom, .J och hvad betydelse har väl vid sidan af hennes -lansvarighbet? Hon kan ej ha något annat . I resultat än att återställa de anklagades popularitet och omgifva dem med martyrglo.Irian. Hon skall nedsätta denna församling, .lende. Septemberrevolutionen har i mina ögon I varit en storrelativ välgerning: den sämsta af I tionen, och på samma gång jag förklarar oss Jinkompetenta att döma i den af hr Figuerola l väckta frågan, kan jag försäkra honom och Ihans vänner, att de alltid skola finna mig Irestauration af den olyckliga gren af bourI fördrifven och som gått att söka sig en friIstad på andra sidan Pyreneerna. kronor endast med tillhjelp af sina förfäders titlar. I den omröstning, hvarigenom Spaniens cortes den 15 d:s beslöto nedsättandet af en undersökningskommission i kronjuvelsaken, deltog ej unionistpartiet. — Skälen härtill framstäldes under samma dags debatt af Rios Rosas i ett tal, som på församlingen skall .)ha gjort ett mycket stort intryck. Konungarna och dynastierna, sade han, ha sin j är skrifven i någon lagbok, en stor, omätlig, blodig ansvarighet: den som i de stora politiska kriserna utkräfvas af revolutionerna. När en dynasti gjort sig oförenlig med den nation hon styr, denna nations politiska ställning, statsskick och civilisation må vara hvilken som helst, måste hon nödvändigt, oundvikligt falla. Med nnvolutionerna och hvars rättvisa jag erkänner oansvariga. Sådan är den konstitutionella grundsatsep. Är denna grundsats riktig, hvad har då finansministern gjort när han upptagit denna fråga? Han har anklagat två det. September-revolutionen har af dessa personer utkräft det enda ansvar hon kunde verk denna lilla, futtiga, svaga, hämndlystna som redan har så många fiender att bekämpa, och minska cortes moraliska anserevolutioner är kontrarevolutionen, restauraberedd att sätta mig emot hvarje plan till bonska huset, som nyss blifvit ur detta land Provinserna Santander, Orense, Gualajara tioner, hvari de uttala sin önskan att hertigen af Montpensier måtte väljas till Spaniens konung. Petitionerna äro undertecknade med öfver 150,000 namn. I Vestindien, hvars bibehållande af de europeiska makterna blir alltmer omöjligt och hvarpå Förenta Staterna sedan länge kastat med tanken att genom en förening af de Antilliska öarna till en federativstat bereda sig en sjelfständig tillvaro. Tanken har från början utgått från Cuba, der hon stälts i samband med den nu pågående resningen mot Spanien, men har äfven på de andra större funnit mycken anklang. I Kingston på den sistnämnda ön hölls nyligen en bankett, hvari ett stort antal af de från Cuba fördrifoa flyktingarna deltog, der tal höllos och skålar tömdes för en sådan förening. Ideen har ännu ej utgått ur den intelligentare befolkningens krets, men man hoppas att hon snart äfven skall nedtränga till massorna. Antillerna, säger en korrespondent till LIndependance Belge, de engelska och franska ej mindre än de danska, holländska och spanska, befinna sig alla i ett tillstånd af qväfning. Man uppoffrar der allt åt moderlandets idcer, intressen och fordringar. Man styr dem som eröfradt land, och under denna regime kan ej för dem finnas någon verklig blomstring, någon framtid. Men det kreolska partiet, som nu skulle vilja göra öarna sjelfständiga, eger ej massornas förtroende, emedan det förr lånat sig till omstörtning af koloniernas författningar och återinförande af moderländernas absoluta herravälde. Det trodde då att denna makt skulle komma att utöfvas genom dem, men finna nu att de grymt missräknat sig, och det är ur denna missräkning som deras begär efter sjelfständighet först upprunnit. I Manchester skall inom kort ett nytt veckoblad, the Homen, börja utgifvas under ledning af miss Lydia Becker, den bekanta ifrarinnan för qvinnans rösträtt. Tidningen kommer äfven att sättas af qvinnor. Omkring 25 flickor ha redan blifvit inöfvade härtill. I samma stad håller i dessa dagar den dervarande afdelnipgen af nationalföreningen för qvinnans rösträtt sin årssammankomst, i hvars förhandlingar utom förfäktarinnorna af den stora saken äfven åtskillige parlamentsmediemmar, bland andre Jakob Bright (ministerns bro ), Charley och Rylands skola deltaga. Äfven på det sociala områij det bedrifves för närvarande en ifrig agita-. sion till qvinnans förmån. Såsom bekant är, ! : nulversitetet i Edinburgh nyligen EN afslutauv i . per ati TT sina förberedelser tf konna 4 re etta liga studerande undervisning . 08 att skall för dem ske i särskilda klasser, o. hvarje professor nu får en dubbel föreläsningskurs: en för manliga och en för qvin liga studerande. Fem qvinnor ha redan anmält sig till inträdesexamen. I London finns det redan en förening af qvinliga läkare, hvars ordförande lord Shaftesbury är och hvilken har till syftemål: att i vidsträcktare mån använda tillräckligt bildade qvinnor vid förlossningar samt för barnoch qvinnosjukdomar samt att förskaffa bildade qvinnor tillfälle till teoretisk och praktisk undervisning i barnförlossningskonsten och de nödvändiga. grenarne af läkarevetenskapen, För dettal: ändamål inrättades redan för fem år sedan en medicinsk skola för qvinnor, i hvilken : ocdan dacce RQ vinnar aovrhållif nndaorviening

24 december 1869, sida 3

Thumbnail