Aftonbladet – 23 december 1869, sida 2

dubbelt nöje, emedan öfversättningen af det ganska svåra och hårdlästa originalet — såvidt en partiel granskning tillåter oss att derom döma — synes oss vara med synnerlig samvetsgrannhet och skicklighet verkstäld. Mill är, såsom man torde känna, fullkomligt radikal i frågan om qvinnans ställning i samhället. Han uppbjuder hela kraften af sin bevisningsstyrka, för att ådagalägga orättvisan af detta undantag, denna anomali i hela den nyare odlingens riktning, att qvinnan, endast på grund af någonting för henne, såsom menniska, oväsentligt och tillfälligt, förnekas att i lika mått som mannen utveckla och nyttigt använda sina menskliga förmögenheter. Mill tvekar ej att åt qvinnan fordra politisk rösträtt. Det är betecknande för den auktoritet, Mill förvärfvat i det konservativa och på fördomar öfverflödigt rika engelska samhället, att han, såsom ledamot af parlamentet, för sitt amendement om rösträtt för qvinnver vann i underhuset några och sjuttio röster. Det var under 1867 ärs parlamentssession, då äfven petitioner i denna riktning med bortåt sextontusen underskrifter ingingo. Vi nämna detta, blott för att påpeka, att de vida anspråkslösare yrkanden, om en förbättring af qvinnans samhällsställniog, som i vårt land utgöra en fråga för dagen, kanske ej borde från det stationära hållet afvisas såsom ultraradikala fantasterier, då man i det prektiska England redan ställer sina fordringar mycket högre. Det är emellertid långtifrån, att Mills arbete skulle vara af betydelse endast eller hufvudsakligen för bedömande af detta radikala förslag om the enfranchisement of women. Visst icke: den innehåller en sällspord rikedom af väckelser till eftertanke och begrundning af en bland vår tids största och vigtigaste samhällsangelägenheter. Må den då ock bli allmänt läst och begrundad i de motsatta lägren och såväl af dem, hvilka striden närmast gäller, som af dem, mellan hvilka den föres! Renseignements sur la population de Finlande par C. E. F. Ignatius. Helsingfors 1869. Pris 2 rdr. Finlands litteratur söker sig ej regelbundet väg till vår bokmarknad. Vi veta ej, hvadan detta kommer. Att det är att beklaga å ömse sidor om Bottniska hafvet, torde medgifvas. Hvad angår ofvan namngifna öfversigt af Fiolands befolkningsstatistik, utarbetad af t. f. chefen för finska statistiska byrån d:r Ignatius, är den ett vackert och välordnadt arbete. Det består af en inledande text om 26 sidd., ett antal tabelier, samt nio färglagda kartor, som åskådliggöra populationistikens vigtigaste förhållanden: befolkningstätheten, tillväxten 1840—65, nativitet och mortalitet, brottsligheten, nationaliteternas utbredning, 0. s. v. Det knappa utrymmet nekar oss att anföra mer än några få siffror. År 1865utgjorde folkmängden 1,843,253, hvaraf ej mer än J22,777, eller 6,6 procent, tillhörde landets tretiotre städ I Finlands mortalitetsstatistik, säger , göra de tre sista åren (1866—68) epok; antalet födelser och dödsfall för samtliga tre åren utgjorde resp. 161,775 och 269,388. Tager man sista året ensamt, så visar sig någonting oerhördt: 93,758 födelser mot 137,720 dödsfall, d.v.s. en mortalitet af 7,69 proc. eller hvar trettonde person. Antalet ryssar uppskattar förf. till 4000, tyskar till 1000, lappar till 1000. Den svensktalande befolkningen uppgifves till omkring 250,000. En politisk polemik,som ärrätt betecknande, står i sammanhang med hr Ignatii förtjenstfulla arbete. Det hade författats, för att framläggas för den internationella statistiska koagressen, som nyligen var församlad i Haag, Här blefvo den finska statistiska byråns arbeten, i utställningen af statistisk litteratur, ordnade för sig, såsom en särskild afdelning, hvilket ock iakttogs i katalogen, så att Finland fanns upptaget näst före Frankrike. Detta har på visst håll väckt ogemen förargelse, åt hvilken Petersburgs Börstidning gifvit luft i den förebråelsen mot Finlands representant vid kongressen, hr Ignoatinos, att han velat framställa Finland såsom en särskild stat. Hvad är då vårt land? har den finska pressen med anledning häraf frågat. Är det måhända en rysk provins? Nej, det är en med Ryssland förenad stat, som bland Snnat har sin särskilda statistiska organisation. — Svenska polarexpeditionen år 1868. Reseskizzer af Th. Fries och C. Nyström. Det är oss ett nöje att fästa bokköpares uppmärksamhet på denna, å Norstedt söners förlag utgifna, vackra volym, Allmänheten har med så stort intresse följt våra vetenskaps mäns färder till höga norden, att denna utförliga skildring af den senaste utan tvifvel skall helsas välkommen öfverallt, der man har någon känsla för den nationella betydelsen at ett företag, som såväl hätdar vårt lands vetenskapliga ära. Det i typografiskt hänseende Prydliga arbetet är förselt med åtskilliga träsnitt och färgtryck samt med en karta öfver hafvet mellan Spetsbergen och Grönland. Ett bihang innehåller en förteckning öfver den litteratur, i hvilken de svenska polarfärdervas vetenskapliga resultater meddelas. Denna litteratur är redan ganska omfattande. Spridd i inoch utländska journaler, är dem svåråtkomlig. En fullständi upplaga, utgifven på franska eller engels) a språket, vore derför 1 hög grad önskvärd. Vi kunna ej föreställa oss, att för ett sådant företag någon skulle vilja vägra det offentliga penningunderstöd, som blefve nödigt. j Författarne af de föreliggande reseskizzerna ha dedicerat dem till hrr Nordenskjöld och von Otter, — Af Nordiska Taflor, Pittoreska utsigter från Sverge, Norge och Danmark ha tjer de bandets 3:dje och 4:de häften utkommit medelst ett dubbelhäfte, som innehåller fF;jande tolf planscher: Wallberoska kläder pun.