Aftonbladet – 22 december 1869, sida 2

najoritet. Man begärde derpå omröstning örmedelst namnupprop; olika meningar härm sökte dock göra sig gällande och möte rjade bli något bulersamt, då två frans. n, som af storm fördröjts på vägen, hr legnard från Paris och Levalleur från Marille, just ankommp. Presidenten tog si tf anledning att uppskjuta omröstninger ill annan dag, och Regsard fick ordet. Ilar alade på franska spriket och begagnade illtalsordet: citoyens! Han medförde, sade an, en förklaring af flera tusen parisare tt de anslöto sig till detta anticoncilium om skall bekämpa doktinerna om katolsk räldom, hvilka har nödgat menniskorna ati ippfinna ordet samvetsfrihet, denna träliom, som förtrycker icke blott Rom, utar (talien, Frankrike, ja hela verlden och son Rom bevakas af Frankrikes vapen emot let franska folkets vilja. (Bravorop och irsinniga stampningar at åhörarne.) Lefve let franska folket! ropas ået på alla håll — Men man skall gifva !detta Rom tillbaks ut er, italienare!. (En storm af bifall.) Et p höres: Lefve det republikanska Frank: 1 Ib Poliskommissarien framträder nu en i loge vära teatern: I lagens namn — säger han — förklarar jag detta möte upplöst, sedan liskussionen öfvergått från det ilosofiska til det politiska området. Allmän tystnad. Presidenten Ricciard yttre Jag skulle kunna låta diskussioner ortsättas trots den inkonstitutionella förklariog, som nu afgifvits, men jag uppmana le närvarande att samvetsgrannt visa akt. ning för den allmänna ordningen, hvilken de ulltid varit vår afsigt att respektera, och jag förklarar sammankomsten upplöt. Församlingen drager sig bort; nan hö några enstaka rop: Lefve republikei!s mel uu talrikare rop: Ordine, ordineb öfver sta dessa. Någon synlig demonstretion a den väpnade makten kunde ej uppläckas men det berättas, att redan före samman komstens början en stark afdelning af polis agenter blifvit posterad i en trädgård, son gränsar till teatern.