Aftonbladet – 20 december 1869, sida 2

Article Image
slutande en penningefråga. Har man råd att anskaffa en stor ångmaskin och att bygga artyget derefter, samt att förbruka stora qvantiteter stenkol, kan pansarfartyget gifvas samma snabbgående som det opansrade fartyget. Så t. ex. gör den kolossala och starka preussiska pansarfregatten König Wilhelm fjorton mils fart, hvarutöfver ännu ingen träfregatt har kommit. Närmare till hands, och med mera sken af sanning, ligger den föreställningen, att det vore en förbättring om monitortornets cylindriska form utbyttes mot en inåt sluttande eller en äfven i vertikalplanet bågformig yta. Denna tanke har ofta blifvit framkastad, men vid närmare pröfning alltid förkastad. I England började man med kupolformade torn, samt derefter med torn i form af en stympad kon, men efter några skjutförsök och ytterligare granskning, öfvergick man snart till Ericssons cylindriska tornform. Skälen äro lätta att finna. Den inåt lutande eller halfsferiska tornformen är oförenlig med en stark sammansättning, såvida man ej vill bygga tornet af en tums lameller, men att till sferisk form böja och sammanfoga 6 eller 7 tums pansarplåtar, hvilka numera äro de erkändt starkaste, blir icke nägon fast och säker byggnad. Det kupolformade eller inåt lutande tornet, långt ifrån att blifva mindre, måste tvärtom göras högre och med större diameter, för att bereda nödigt utrymme för rekylen, hvilket utrymme å monitortornen ej är mer än hvad som behöfs. Hvarje kula som träffade det inåt böjda tornets öfra del, blefve, såvida ej tornets dimensioner betydligt ökades, ett dråpslag för kanonbetjeningen, af samma skäl som att fisken domnar vid klubbslaget på isen öfver hans hufvud. Dertill är teorien för kulornas afledning mot den i vertikalplanet inåt lutande tornväggen endast tillämplig vid skjutning på mycket nära håll, men vid längre afstånd eller med bågskott vore den till mer skada än gagn, enär den lutande väggen då erbjuder kulan ett vinkelrätt anslag, hvilket meningen ju var att undvika. Också har man i alla länder slagit denna tornform ur hågen, och allmänt antagit Ericssons cylindriska tornform. Deremot är man icke ännu fullt ense i frågan om de relativa fördelarne vid att gifva krigsfartygen antingen ett rörligt torn eller en fast kassematt. En utländsk journal innehåller härom en upplysande artikel, hvilken i ett följande nummer skall meddelas. —e.

20 december 1869, sida 2

Thumbnail