Aftonbladet – 18 december 1869, sida 2

Article Image
Krigsvetenskaps-akademiens prisfrågor för är 1870. 1. Hvilket inflytande kan det nya snabbskjutande bakladdnings-geväret komma at utöfva på taktiken? 2. Hvilket är det lämpligaste skjutvapen för svenska kavallerie:? 3. Hvilket material och hvilket tillverkningssätt är fördelaktigast för Sverge att begagna vid anskaffning af gröfre refflade kanoner? 4. Har infanteriets och artilleriets taktil undergått, i följd af de nyare eldvapnens införande, någon sådan förändring, som påkal. lår införandet af s. k. bataljons-kanoner, och om så är förhållandet, hvilka fordringar börs på en sådan kanon ställas? 5. I hvilket förhållande böra olika am. munitionsslag ingå i fältartilleriets utrednin; 6. Huru böra permanenta verk ändamåls enligast anordnas i så beskaffad bergig oci småbruten mark. som flerstädes i Sverge och särskildt på Stockholms södra sida förekomma! 7. Hvad fordrar krigskonsten på sin nu varande ståndpunkt af en armes ingeniör. trupper och huruledes kan en sådan fordrar inom svenska armån bäst fyllas? 8. Hura böra vridbara jernblinderinga för fästningsartilleri, lämpade efter olika förhållanden, inrättas? . 9. Hvilka tillförlitliga höjdbestämmelse finnas i Skandinavien och i hvad mån kunna de lemna begrepp om Sverges höjdbildning! Huru stor sjukvårdspersonal kan och bör anskaffas vid svenska armåns försättande på krigsfot och huru borde en sådan ordni as? 11. Hvilka kanoner äro numera de lämpligaste till bestyckning å Sverges kustfästniogar och krigsfartyg? . : 12. Kunna undervattensminor, med der utveckling minsystemet nu eger, i väsentlig mån bidraga till försvaret af våra skärgårdar och, inre segelleder samt huru? 13. Hvad begrapp bör fästas vid det nr ofta förekommande ordet folkbeväpning Och hvad sanning ligger i åsigten att Sverge bör grunda sitt försvarsväsende på folkbeväpning och utveckla sin militärorganisatior i denna riktning? 14. Hvad inflytande bör den allmänna värnepligtens vidsträcktare tillämpning komma att ntöfva på krigsbildningen. Akademien emottager äfven med nöje skildringar af personliga erfarenheter, vunna under strider och fälttåg i de senaste krigen, och lemnvar för öfrigt fritt åt författare att välja ämnen inom krigsvetenskapens särskilda grenar till lands och sjös. ER Täflingsskrifter böra före Augusti månads slut till akademiens sekreterare vara insända, försedda med valspråk och förseglade namnsedlar. Skrifter som gillas erhålla akademions medalj i brons eller guld, allt efter den större omfattning och utmärktare förtjenst de anses ega,

18 december 1869, sida 2

Thumbnail