Aftonbladet – 11 december 1869, sida 3

JUDIT JANUCL dISKAUaDUC al lagen om uUucu allmänna säkerheten ; Förbud mot de höga löneinkomsternas hopande på en hand; Uppgörande af ett decentralisationssystem, hvilket på så breda grundvalar som möjligt inför sjelfstyrelse för kommunen, kantonen och departementet, och i afvaktan häraf obligatoriskt val af märrer inom kommunalråden; En valreform, satt i verket före nästa nya val till lagstiftande kåren, förnämligast i ändamål att genom lag bestämma valkretsarnes antal och omfång och att skydda friheten vid valen; Förändring af art. 75 i år VIII:s statsförfattning hvad valen beträffar, eller i fråga om angrepp mot den individuella friheten och olagligt brytande af hemfriden; De af pressen begångna politiska förbrytelsernas hänskjutande till jury; . Afskaffande af stämpelafgift för tidningar och dennas ersättande till en del genom en afgift till postverket; Afskaffande af prefekternas rättighet att bestämma, i hvilka tidningar legala annonser skola införaj S; Frihet för den högre undervisningen; Parlamentsundersökning om handelsfördragets påföljder; Granskning af alla praktiska utvägar att förbättra den stora massans moraliska, intellektuella och materiella ställning.. Hvilken öfvervigt tredje partiet har inom kammaren, när det håller ihop, visar bland annat utgången af valen till den byrå eller det utskott som skall uppgöra förslag till nytt reglemente för kammaren. Af dess 18 ledamöter tillhöra ej mindre än 12 centerns båda fraktioner. De äro Mege, Ollivier, Daru, Magnin, Chesnelong, Segris, Barthelemy S:t Hilaire, Chevandier de Valdröme, Grevy, Josseau och Estancelin. Rocheforts nya tidning La Marseillaise lärer, i brist på nödiga kapitaler, ej kunna utkomma. I stället ämnar han utge en mindre tidning med titeln Le Vengeur. Louis Ulbach, en bekant demokratisk skriftställare, skall under namn af La Cloche utge en ny liberal tidning, som blir vensterns organ. Antalet deltagare i det ekumeniska kyrkomötet i Rom uppgår enligt senaste uppgifter till inemot 700, af hvilka omkring 500 äro af latinsk race, de öfriga från Tyskland, England, Polen, Ryssland, Nordamerika 0. s. v. Man beräknar antalet af de prelater, som äro berättigade till säte och stämma i kyrkoförsamlingen och blifvit inbjudne af påfven till öfver 1000. En betydlig del af dem (233) tillhör missionerna och representerar, strängt taget, hvarken något bestämdt presterskap eller någon särskild nation; de stift, till hvilka deras namn äro anknutna, kallas in partibus infidelium,. De prelater, som bekläda verkliga biskopssäten (in partibus fidelium) utgöra 982, af hvilka 136 äro erkebiskopar och 846 biskopar. Ungefär en tredjedel af denna hierarkiska stat finnes i Kyrkostaten eller konungariket Italien, nemligen 46 erkebiskopar och 211 biskopar, tillsammans 257 prelater, en omständighet, hvilken ofta anförts såsom bevis för, att det italienska presterskapet skall komma att fälla utslaget vid omröstningarne på kyrkomötet, helst man på förhand är säker på, att största delen af prelaterna från de andra romaniska länderna i Europa och de romaniserade staterna i Amerika skola ansluta sig till sina italienska bröder. Frankrike med sina kolonier räknar 93 erkebiskopar och biskopar, af hvilka emellertid blott hälfteninfinner sig på kyrkomötet; Spanien räknar b2, Portugal 27, hvilket sammanlagdt gör 439 prelater af latinsk race, hvartill ytterligare komma 81 erkebiskopar och biskopar från de förra spanska och portugisiska kolonierna i. Amerika: Brasilien, Mexiko, republikerna i Centralamerika, Columbia, Venezuela, Ecuador, Peru, Chili, Argentinska konfederationen o. s. v. Österrike räknar 51 katolska prelater, Tyskland 22, Holland 5, Orienten, som sannolikt blott blifver svagt representerad på mötet, har 33 prelater (Ryssland, Grekland, Turkiet och Persien). Hvad som ytterligare kommer att öka det romaniska elementets öfvervigt på kyrkomötet, är kardinalernas heliga collegiump, som så att säga utgör påfvens senat, bestående af 57 medlemmar, hvilka öfvervägande tillhöra den italienska nationaliteten. Kollegii medlemmars fullständiga antal är 70, men för närvarande äro 13 platser obesatta. Förberedelserna till detta möte började redan i fjol våras. Sjelfva planen till detsamma tyckes hafva varit länge påtänkt, men först definitivt vidtagits på hösten 1867, då det italienska handlingspartiet under Garibaldi belägrade Rom och italienska regeringen (under Ratazzis ministöre) intog en hotande hållniog emot Kyrkostaten. I en adress, som påfven i Juli 1867 mottog från 537 biskopar, omtalas redan sammankallandet af en allmän katolsk kyrkoförsamling, såsom en särdeles gagnelig och önsklig åtgärd, hvaraf de hoppades de bästa frukter för kyrkans enhet, makt och glans. I slutet af Juni 1868 utfärdade Pius IX sin inbjudningsskrifvelse till den katolska kristenhetens presterskap. Sedan den tiden hafva förberedelserna till kyrkomötet — både de vetenskapliga och de yttre, tekniska och administrativa — oafbrutet varit föremål för påfvens och heliga kollegii ifrigaste bemödanden och omsorger. Sistlidne vinter utnämndes af påfven 13 särskilda kongregationer, hvilkås uppgift skulle vara att förbereda arbetena till kyrkomötet. Kongregationerna stå under ledning af en kardinal, hvilken oftast till sina biträden kallar lärde teologer. Sålunda har kardinal Barnabos utskott fått Orientens kyrkliga angelägenheter att behandla, kardival Bezamis reformen af de kristliga munkordnarne, kardinal Bilios att förbereda motiveringen af lagförslagen (dogmerna) angående Jungfru Marie himmelsfärd och påfvens ofelbarhet o. s. v. Ett utskott wunder kardinal Caterinis presidium har fått värtvet att sammanställa de svar, som insändts från biskoparne på 13 frågor, hvilka åfven hade låtit tillställa dem angående yrkodisciplinen, Ytterligare förberedas af kongregationsutskotten resolutioner angående civilt och blandadt äktenskap m. m. Den vigtigaste kongregationen, nemligen utskottet angående de kyrkligt-politiska frågorna, lärer vara anförtrodd åt kardinal Reisach. Till stenografer på mötet äre 23 nnga prester utsedde, hvilka äro väl beyandrade i latinska språket (öfverläggningsspråket) och tillika gälla för skickliga tegloger, För att kunna öfvervinna de svårigheter, som förmodas skola uppkomma af latinets mycket olika uttal, har