Aftonbladet – 11 december 1869, sida 3

cessionens beviljande och under första aret I derefter minst två tiondedelar, under andra hl året minst tre tiondedelar och under tredje låret återstoden af arbetet utföras, i följd . hvaraf hela banan bör vara färdig och upplåten för trafiken, innan 3 år från dagen för koncessionens beviljande förflutit. UTRIKES ,) Från Amerika har telegrafen i dessa dahl gar också bragt oss innehållet af ett trontal, till ton och anda väsentligt olikt det, Isom den 29 i sistlidne månad hölls i Louvren. Det är presidenten Grants budskap till kongressen, som den 6 dennes sammanträdde. Budskapet ger, som vanligt, en full-I ständig redogörelse för unionens inre och yttre ; I ställning, äfvensom för presidentens politiska -I program. Af de yttre frågorna intager den om unionens ställning till insurrektionen på Cuba det främsta rummet. Med hänsyn till t denna fråga förklarar presidenten, att För.Jenta Staternas regering, ehuru hon hyser symt) patier för öns befrielse, dock ej anser sig ha ; l rätt att erkänna insurgenterna som krigfö-Irande makt. Hvad Alabamafrågan beträffar, l anser presidenten det bättre, att hon förblir i sitt nuvarande olösta skick, än att hon er;I håller en för unionen ofördelaktig lösning. ) Dock vore hopp för handen att hon snart skulle bli på ett tillfredsställande sätt afgjord. JOm den finansiella ställningen meddelades, latt årets inkomster hå utgjort 370,943,747 och utgifterna 321,490,597 dollars: Presiden(ten tillstyrkte en nedsättning af skatterna I med 60 å 80 millioner. Det oaktadt skulle nästa års amortering af statsskulden öfverI stiga innevarande års. De inre skatterna, Id. v. s. alla med undantag af tullinkomsterna, hade utgjort 160 millioner och beräknas nästa år komma att uppgå till 175 millioner. Inkomsten deraf hade under det förflutna året, genom ett förbättradt uppbördssystem, ökats med 26 millioner. I samband härmed berätta amerikanska tidningar, att, enligt en beräkning af finansministern, den ofantliga statsskulden skall, om dess amortering får fortgå på samma sätt som hittills, om tretton år vara till sin sista dollar betald. Samma dag som systerrepubliken på andra sidan Atlanten öppnade äfven Schweiz sin stora nationalförsamling. Förbundsförsamlingen öppnades den 6 i Bern. af ålderspresidenten Frey-Heroså. Ständerrådet valde Weber från Bern till president och Stocke från Luzern till vice presidents Till samma värdigheter i nationalrådet valdes Heer, edsförbundets f. d. sändebud i Berlin, samt Anderwerth från Thurgau. Förbundsrådet har beslutit att inom den berömda polytekniska skolan i Zirich bilda en ny femte afdelning för jordbruk och skogshushållning. Denna läroanstalt är i ett särdeles blomstrande skick. Hon räknar mer än 400 elever, ej blott från de schweiziska kantonerna, utan äfven från nästan alla länder i Europa och Amerika. Den schweiziska telegraftaxan för enkelt telegram nedsattes för ett år sedan från en franc till 50 centimer. Denna nedsättning har haft till följd en tillökning inettoinkomsten, och förbundsrådet har derför beslutit utsträcka telegrafnätet. Tjugutvå nya linier skola upprättas. Schweiz är redan jemte Belgien det land, som eger det mest utbredda telegrafnät i Europa. Stora rådet i kantonen Bern diskuterar för närvarande en ny folkskollag. De förnämsta dragen deri äro, att skolorna helt och hållet undandragas kyrkans uppsigt och ställas under en specialkommission samt kommunalrådet. Lärarnes löner ökas. Minimum är 450 franes med husrum, trädgård och bränsle. Kantonstyrelsen begär för detta ändamål en tillökning i budgeten af 75,000 francs. Det stadgas dessutom stt religionsundervisningen ej skall vara obligatorisk, så att barn af olika bekännelser kunna undervisas isamma skolor. Styrelsen i kantonen Aargau har tillstyrkt antagandet af tillägget i författningen om referendumrätten som redan blifvit af flera andra kantoner, såsom Zärich, Bern, S:t GalJen, antagen och tillämpad: Som man erinrar sig, består denna referendumrätt deruti, att de på primärförsamlingarne valberättigade genom direkt omröstning ratificera vissa af kantonalförsamlingen fattade beslut. Dessa beslut äro sådana som röra stiftandet af ny Jag, ingåendet af fördrag, upptagandet at statslån på mer än en million francs, alla beslut af stora rådet om utgifter för en gång, som öfverstiga 250,000 francs, eller en ärlig utgift af 25,000 francs, budgeten för en ti af fyra år samt alla beslut af stora rådet, när en tredjedel af ledamöterna fordrar det. Referendumrätten skall utöfvas två gånger om året, om våren och hösten. Utom vid dessa tillfällen eger folket rätt att för stiftande af ny lag eller upphäfvande af en gammal när som helst fordra primärförsamlingarnes hörande så snart 80060 medborgare begära det. Partigestaltningen inom lagstiftande kåren är ännu sväfvande, men det arbetas dock fortfarande på sammansmältningen af de båda fraktionerna af tredje partiet eller högra och I venstra centern såsom de nu kallas, till ett lenda stort justemilieu-parti. Båda fraktioI nerna ha du framlagt sina program, venstra eenterng utarbetadt på sammanträde hos I dAndelarre i Grapd Hötel du Louvre och redseradt af Martel, den högra centerns deremot af OUivler på möten hållna, ej upder dennes, utan under Jossenus och Segris anspicier. Dessa program ätverenes i Två flesta punkter, men skilja sig acck I brå ve sentliga afseenden: i frågorna om märcrnas tillsättande och ordnandet af den grundlagstiftande makten. Andelarre, Buffet, Latour Du Moulin, Martel och de öfriga männen af venstra centern nöja sig nemligen ej med att märerna, såsom det i det kejserliga trontalet lofvas och i Olliviers program, bestämmes, utses at regeringen inom municipalräden, utan lyrkar på deras väljande af kommunerna sjelfva. Hvad den konstituerande makten I beträffar, som nu hvilar uteslutande i kejsarens och senatens händer, fordra de rätt för Ar ER PVE MIT SEREGEIEKEEEE SVEN