Aftonbladet – 4 december 1869, sida 3

Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling, utg. af OC: von Bergen. Andra årgången, h. 6 och 7. Sjette häftet af Framtiden innehåller, utom anmälningar, tvenne längre uppsatser, nemligen senare afdelningen af utgifvarens afbandling om den religiösa revolutionen i nittonde århundradet, samt hr Dietrichsons skildrivg af den betydelsefulla brytning i det unga Norges kulturlif, hvilkens början betecknas af Wergelands framträdande i den norska litteraturen. Den förra artikeln har just i detta ögonblick, då det af påfven sammankallade stora konciliets öppnande stundar, ett särskildt intresse. För att rätt bedöma arten af det skådespel, som om ett par veckor skall uppföras i Rom, är det nödigt att kasta en forskande blick tillbaka på de historiska förutsättningar, som utgöra taflans bakrund. 2 Det i dagarne utkomna sjunde häftet af samma tidskrift företer ett särdeles omvexlande innehåll. Signatyren —T—, som varit föremål för så fruktlösa gissningar, fortsätter sina politiska betraktelser,, denna gång om den nya representationen och svenska folket samt om demokratien i Sverge. Vi kunna ej här inlåta oss på någon redögörelse för dessa i flere hänseenden märkliga Betraktelser; ännu mindre lemnar en anmälan tillfälle till ett motiveradt anförande af de invändningar, hvartill vi eljest kunde finna 0ss föranlåtna. Emellertid Jyckönska vi tidskriften till dess med så mycken framgång började deltagande i den politiska debatten. Om den s. k. bibliska bistorien såsom läsämne vid religionsundervisningen har signatyren F. meddelat en läsvärd uppsats, närmast föranledd af en skrift af professor Buisson i Neufchatel, som vi för några månader sedan i korthet omnämnt. Vi finna med nöje de åsigter, vi flere gånger i detta ämne uttalat, delade af de båda författarne, som med kraft framhålla den s. k. bibliska eller — med en pietistisk älsklingsterm — pheliga historiens skadliga inverkan på barnens förståndsutveckling, på deras sedlighetsoch anständighetskänsla, på deras rättsbesrepp. Det vore önskligt, att Buissons aroete i dess helhet blefve till vårt språk öfverflyttadt. Ivan Turgenjevs berömda roman Rök nar af hr E. von Qvanten tagits till utgångsounkt för en pikant skizz, kallad Vår tids senda så Be somnar Bör VOR SARS TETEA t VRORDRARSE