Aftonbladet – 30 november 1869, sida 3

förverkligas. Mairerna skola hädanefte väljas ai kommunalråden, med undanta för Lyon och förstadskemmunerna i Pa ris. Under det den allmänna regeln ä att kommunalråden skola väljas enon ailmän rösträtt, skola i Paris kommunal råden väljas af lagstiftande kåren, hvil ken redan nu fastställer hufvudstadens utomordentliga budget. Cantonalråd skole inrättas, hufvudsakligen för att samla kommunernas krafter. Generalråden skola erhålla åtskiliga prerogativer. Kolonierna skola bli delaktige af decentralisatioren. En ny lag skall utvidga der krets, inom hvilken den allmänna rösträtten rörer sig, och bestämma hvilka embeten som äro förenliga med valbarhet till devuteradekammaren. Dessutom skola lagförslag tramläggas rörande af giftsfri folkundervisning, nedsättning i rättegångskostnaderaa och registratur-afgifterna, reglering af barnens arbete vid fabrikerna samt förbättring af de lägre aflöningarne. Trontalet utlofvar vidare ett förslag till ny tullag, i hvilken de tarifsatser komma att upptagas, som ej äro omtvistade, hvaremot? regeringen rörande de satser, hvilka gifva anledning till reklamationer, först vill framkomma med förslag, sedsn hon inhemtat auktoriteternas och sakkunnige mäns mening. Vidare försäkras, att tillståndet i kejsarriket är tilliredsställande och att de in. direkta inkomsterna äro i stigande, äfvensom att budgeten lemnar betydliga öfverskott. -Dock är det nödvändigt att de offentliga myndigheterna, förutom sparsamhet och liberala reformer,i öfverensstämmelse med regeringen genom en fast hållning mot alla angrepp visa beslutsamhet att vårda samhällets intressen och författningens grundsatser. Trontalet anmärker derefter, att förhållandet mellan Frarkrike och alla utländska makter är vänskapsfullt. Nationerna och suveränerna önska fredens upprätthållande. Utaf kyrkomötet i Rom bör man vänta ett vishetens och försozingens verk. Slutligen uttalar kejsaren sin förhoppning om lyckliga resultater af den närvarande kammarsessionen och förklarar sig vara öfvertygåd, att lar deis omedelbara delaktighet i regleringen af dess angelägenheier skall förläna kejsarriket ny kraft. Måite alla meningsskiljaktigheter försvinna för det allmänna intresset, måtte kam:nvaren genom fosterlandskärlek och klokhet bevisa, att Frankrike utan att åter råka på beklagliga villospår, förmår att bära de fria institutionerna, hvilka utgöra civiliserade staters ära! Paris den 29 Nov., kl 8 på aftonen. Patrie påstår, att kejsaren aldrig förut helsats af så entusiastiska bifallsrop vid någon kammarsessions öppnande. Orden; för ordningen går jag i borgen, väckte bifall från alla sidor. Efter talets slut förnyades lefveropen. Paris den 30 Nov. Då Rochefort blef uppropad för att aflägga eden, hördes från alla sidor ropen Vive IEmpereur.. Rochefort var frånvarande och af hela venstern hade endast Bethmont infunnit sig. Patrie dementerar ryktet att Porten oeslutit sända en eskader till Alexanria; under de sista tio dagarne är det endast fråga om svaret å den förklaring Porten afgifvit. Patrie försäkrar utt nakterna energiskt verka för att kheliven skall ändra sin hållning, och att Porten. skall mildra sin förklaring; sanolikt kommer ett utjemnande genom liplomatien till stånd. Hamburg den 30 Nov. Hamburger Vachrichten innehåller ett telegram som äger att vestmakterna och Preussen illa Portens ståndpunkt; Ryssland sf. åller sig ifrån att yttra någon mening. Åresssssnsn