Aftonbladet – 30 november 1869, sida 3

dem att sälja tidningar på söndagsmorgnarn och de ansågo sig skyldiga att deremot in lägga protest. De samlade sig riktigt till et möte, valde ordförande, resonnerade, uppsatt en resolution och allt detta skedde med e sådan ordning af dessa deltagare på 13—1 år, och med uttalande af så sunda princi per i politiken, att jag verkligen hört sämr på ställen, der jag bort höra bättre. Tro man att dessa gossar lärt sig politik i skolan Visst icke. De hade fått denna kunskap luften, genom traditionen. Huru? Hvem ka säga det? Men det finnes kunskaper, hvilk tyckas vara liksom medfödda. Det är dess traditionella kunskaper, hvilka jag säger, at vi alltför mycket sakna uti vårt land, ut vår verldsdel, emedan vi alltför mycke bygga på skolan. Vi misstaga oss rätt oft om hvad skolan förmår uträtta. Skolan, de lägre skolan, förmår att bereda mark fö utsädet, men utsädet måste ske af den hög sta kunskapen i samtiden. Det är univer sitetet som det tillhör, eller den högsta bild ningen i allmänhet och den högsta bildnings anstalten att gifva lif och verklig kratt å bildningen, men mottagligheten för denn bildning och den kraft den syftar att gifv. åt framtiden, den ökas naturligtvis i samm: mån som kunskapen i de lägre lagren, på skolans ståndpunkt, blifva större. Genom för summelse af detta, genom att vi kanske vis serligen hafva en mycket hög bildning, mel som tyvärr sträcker sig till alltför få oci som gör sin verksamhet känd inom alltfö inskränkta kretsar, så händer det att, oak. tadt vår stora och med rätta prisade ele mentarbildning, vi befinna oss icke så myc ket som vi tro öfver de gamla egyptierne ståndpunkt, der det också fanns en mycke bildad klass, som uppförde pyramidern: och de jätteverk som vi ännu i daj efter årtusenden beundra, oaktadt det va ett underlag af råhet och slafveri. V hafva i stället en fin polityr, som är dö för det stora utvecklingsarbete, hvilket bedrifves af några få som blifvit delaktige af den högsta bildningen. Effekten blifve icke så stor utaf detta som man torde kunna påräkna, den blifver något helt annat; om än icke precist liknande vinden som blåser i trädtopparne och böjer dem under det roten står fast i jorden, så liknar den mel den anordning ar seglen, att man förlade hela segelmassan i toppen, ett sätt hvarpå man alltid skulle gå fram i godt väder, men löpa fara att kullstörta i stormen. Jag har sett en annan rigg på fartyg, sett låga master med nedtill ofantligt utvidgad segelyta och trots detta har jag funnit en ganska betydlig grad af snabbsegling, hvilket jag hoppas hvar och en väl förstår, blott jag säger, let jag funnit sådan användning på de amerikanska segelpaketbåtarne som gå mellan Europa och Amerika och hvilka icke äro kända för att vara långsamma. Detta är nn verklig tillämpning på seglationskonsten itaf sant aristokratiska och demokratiska principer en uppfattning om hvilken jag ir säker att ingen god, skicklig och örträfflig sjöman icke tänker på. Vill nan gå stadigt framåt eller utveckla en ugn kraft, blir det nödvändigt att den vögsta bildningea gör sig gällande i möjigast vidsträckta kretsar, att den blir radition i detta ords högsta bemärkelse, medan, om den icke gör det, man möjligen kan påräkna sådan. effekt, som jen annars skulle få. Frågan är således; vad fordrar man för att traditionen, det om jag här kallat tradition, skall utföra in roll? Det är klart att om kunskapen kall på detta sätt göra stor verkan måste. en sjelf vara kraftig, lifaktig. Detta är örsta vilkoret. Andra vilkoret är att den träcker sin verksamhet till det största anal medborgare och till sådana medborgare jreträdesvis, genom hvilka man kan på äkna att den fördelaktigast tillgodogöres för et allmännas utveckling. Ur dessa tvenne ynpunkter vill jag betrakta universiteten ch universitetsundervisningen. Detta skall lifva det väsentliga föremålet som jag ämar behandla under dessa föreläsningar. Inan jag går dertill skall jag likväl framälla den historik som jag anser i detta änseende af nöden. Den skall föra ass till 0 utaf de intressantaste och märkvärdigaste poker i historien, —