Aftonbladet – 30 november 1869, sida 3

det magra borgmästareskapet i Wadstena förfl; tad till en fet domsaga i Bohus län. st — En klippare, såsom det förmäles bördig från das grosse Vaterland, har äfven här på orten, skrifves från Ystad, visat sig och för fagra ord och obetydligt pengar förvärfvat sig fruntimmershårflätor. an berättar, att då han rönte mycket motstånd från de sköna, som han ville klippa, uppgaf han till sist att af håret skulle väfvas ett särskildt tyg för den danska kronprinsessans räkning, och se då kunde de icke längre stå emot lockelsen — Stenåldern i Egypten. Två franska lärda, som höra till vicekonungens af Tgypten gäster och deltagit i utflygterna längs Nilfloden, d:r Amy och Francois Le Normand, hafva, enligt hvad ryktesvis berättas, gjort en märklig upptäckt i närheten af Luxor,, hvarest tvillingssystern till den å Place de la Concorde resta stora obelisken nu ensam höjer sig i majestätisk storhet. De hafva nemligen i en graf funnit talrika flintbitar och bearbetade stenredskap, som till form och arbetssätt mycket likna hvad som i detta hänseende från stenåldern återfunnits inom Europas skilda länder. Om denna upptäckt bekräftar sig, sprides derigenom en ny och intressant belysning öfver denna del af den dunkelhöljda forntid, hvarifrån redan genom nutidens arkeologer så mycket bragts i dagen. — En konungason menagerivaktare. I England ha på senaste tiden så många äfventyrare, härstammande från färgade föräldrar, uppträdt som indiska furstar och så ofta bedragit lättrogna affärsmän, att det gör en ordentligt godt, att en gång få höra talas om en riktig, vild furste. En sådan har för närvarande tjenst såsom vaktare i Wombwells menageri i Dundee och är — icke enligt sin egen uppgift, utan enligt hr Sterns, en le abyssiniska fångarne — Bouba Workey, son af abyssiniske konungen Theodor. — Med spanska ordnar drifvas för närvarande i Paris en ytterst liflig handel; man kan nu lättare än förr öfverkomma sådana. En spansk affärsman bedrifver afsättningen på följande sätt: Han inträder i en butik, rörande hvars egare han förut anställt sina efterforskningar, och köper någon eller några saker till ett värde af tv eller trehundra francs. Såsom betalning lägger han fram på disken ett diplom till Isabellas eller Carl VI:s orden och anmärker dervid mycket artigt: Vill ni vara god och vexla? Icke sällan, sedan vår bourgeois hunnit göra situationen fullt klar för sig bekommer han åtskilliga napoleondorer utöfver vexlingssumman. Mannen kommer äfven å andra håll att göra goda affärer, bara han först inner förvandla alla butikegare i Paris till spanska riddare. — En snäll fostermor. Då för ett par veckor sedan en slotterkarl med sin lia slog klöfver å en egendom i trakten kring Skara, varseblef han hågot märkligt, som ådro, sig hans uppmärksamhet. Vid närmare undersökning, befanns det vara ett rapphönsbo, hvari 17 små vackra ägg förvarades. Genast underrättades ställets egare härom, och som han är en skicklig jägare och särdeles öm om alla skapade varelser, tillsade han sin slotterkarl, att icke vidröra äggen; men i stället gifva akt på, om raj phönsmodren återvände till boet. Dock! den klätngrige karien kunde icke afhålla sig ifrån att taga I och vända på två ägg; bvadan rapphönsmodren icka syntes till den dagen. Egaren tog då äggen, hembar dem och lade dem i botten af ett stort kar, hvarest förut mjuk halm blifvit ditlagd. Derpå utsågs en stor höna ur hans rika hönshus, hvilken nedsläpptes i karet; men detta skedde så oförsigtigt, att I ägg krossades dervid. Hönan intog sin og le ställning, och efter en tids förlopp utklåckte hon 8 kycklingar, hvilka nu, huldt värdade af den ömma föstermodren, lifliga och qvicka pipa kring henne, och tyckes, efter allt utseende, A Bij nögst belåtna med sin ställning. Den omtänksam ne egaren fröjdar Big äfven deråt, och finner ett tort nöje uti att dagligen se till sina skyddslingar. (SKÖFDE TIDNING.)