Aftonbladet – 27 november 1869, sida 2

egrades vid hennes påföljande uppträdande: id åtskillige andra tillfällen sedermera, isYn. erhet på den koncert, som hon sjelf och ieuxtemps gaf i förliden Juni månad, vide fru Neruda-Norman sig i stånd att tolka lassisk musik af högsta ordning, liksom hon srstår att beherrska sin konsts alla mekaiska svårigheter. — KE. teatrarne. Till de uppgifter vi i år lemnade rörande k. teatrarnes affärs:ällning foga vi i dag följande: Utgifterna jr den artistiska och sceniska afdelningen, vilka under spelåret 1866—1867. uppgingo i11421,628 rdr Vb öre, minskades änder följande pelår med 8,830 rdr 64 öre; för den tekniska fdelningen och materielen utgjorde utgifterna pelåret 1866—1867 184,894 rdr 39 öre och ninskades under spelåret 1867—1868 med ;3,923 rdr 70 öre. Kanslis och litterära aflelningen har åter under spelåret 1887-1868 ikats med 1,410 rdr 90 öre, hvartill såsom rtterligare ökning på detta årets utgifter i utlmänhet kan räknas de 6000 rdr, hvilka åsom saflöning till förste direktören utgått ur konungens handkassa. Recettmedlen uppsingo under spelåret 1860—1867 till 420,131 rdr 75 öre, men minskades påföljande året till 382,832 rdr 75 öre eller med 37,349 rdr, hvaraf 27,060 rår 75 öre på den dramatiska och 10,288 rdr 25 öre på den stora teatern. Under spelåret 1866—1867 öfverstego utgifterna inkomsterna med 76,493 rdr 2 öre, då deremot utgitterna under påföljande året endast öfverskredo inkomsterna med 10,060 rår 47 öre, hufvudsakligast en följd af det tillfälliga bidrag af 40,000 rdr, som konungen detta år lemnade. — Föreläsning. Rektor Siljeström höll i går afton den första af de fyra föreläsningar nan under aen närulaöte tids komma att hålla om Universitetsinrältningens ändamäåt, uppkomst och utveckling samt om universitetsundervisning för fruntimmer. Då utrymmet för agen ej tillåter en fullständig redogörelse ver detta första föredräg, söm Utgjördö eft ledning till de följande, lemna vi här endast en antydan om detsamma, med löfte att snart återkomma till ett utförligt omnämnande. Talaren förklarade att han med dessa föreläsningar ej hade för afsigt att yttra sig om den tilltänkta högskolan i hufvudstaden, ej heller om de nuvarande eHer blifvande universiteten, såvida han ej under utvecklingen af det ämne han tänkt sig, nemligen univefs sitetsinrättningen i allmänhet, komme all i speciella fall äfven vidröra dessa. Efter att något ha uppehållit sig vid förslaget om inrättandet af en högskola i hufvudstaden, dervid han ej ansåg afgjordt huruvida Stockholm verkligen kommit att sakna ett uniersitet, trodde tal. det likväl ha värit nyttigt att universitetsinrättningen här blifvit fördröjd. Det ämne, talaren uppställt, ämnade han uppfatta från historisk synpunkt och ville sålunda gå tillbaka från de första tider för universitetsutvecklingen ända intill senaste tid, och trodde att en historisk utveckling, för att sammanställa universitetsinrättningens gestalt från medeltiden med hvad den nu är, skulle blifva särdeles tjenlig att sprida ljus öfver frågan, och den tilltänkta högskolan skulle hafva mycket att deraf lära, då det nu vore fråga om att anga en sådan. Talaren ville framställa den frågan: Är universitetsiorättningen, sådan den nu är, af den beskaffenhet att den motsvarar vår tids behof och fordriogar?. Ochi följd af denna ville talaren framställa trenne dermed i sammanhang stående frågor, till hvilkas besvarande han under de följande föreläsningarne skulle komma, nemligen: Uppfyller universitetsinrättningen det vilkoret, att den undervisning den lemmar gel full rättvisa åt den vetenskapliga metoden? ,Uppfyller universitetsinrättningen det andra vilkoret, nemligen principen för arbetets fördelniog eller återstår i detta fall något att j önska ? samt till sist: Finnes för universitetsstudierna frihet, denna kraftiga driffjedei för kulturens utveckling, som består uti at utan framstälda hinder låta hvar och er följa det arbete som mest passar honom? Etter att ha framställt några allmänna betraktelser, afslutade hr Siljeström denna sir första föreläsning med löfte att i de kommande genom besvarandet af de uppstälde frågorna närmare utveckla sitt ämne, — Ingeniörföreningen hade i går af. ton å Hotel Royal ett särdeles talrikt be sökt sammanträde. Bland de ämnen, son voro till diskussion framlagda, gaf frågan on den högre tekniska undervisningen i vår land anledning till en särdeles långvarig och liflig diskussion. Vidare meddelades blanc armat högst intressanta data af direktör Westman, angående den fullkomlighet, hvar till man under det sista året kommit i af seende å Bessemer-metallens frambringande Numera kan man nemligen utan den ringaste svårighet framställa densamma af der bårdhetsgrad (kolhalt), man önskar, och til detta, för bessemerhandteringen så vigtige resultat, har isynnerhet bidragit införande af de ugnar, som i och för denna h:nådtering på senare tider konstruerats i England Sammankomsten fortsättes i dag kl. 5 e m. å samma ställe för diskuterande af d frågor, som under gårdagen ej medhunnos. . (D. B.)