Aftonbladet – 26 november 1869, sida 3

Article Image
Franska kejsarinnan, ombord på hkL Argle,ls kejsaren af Österrike, ombord på sin åpgyacht Greif, kronprinsen af Preussen, ombord på preussiska ångyachten Grille, och ; prinsen af Nederländerna, ombord på ett holländskt ångfartyg, anlände hit i dag vid middagstiden. Fartygen ankrade på redden. Khediven, som hitkommit dagen förut på aftonen, begaf sig genast ombord först på I Aigle och sedan på Greif. Trettio fartyg, som befarit kanalen från Port Saidtill Suez, ligga här redan för ankak. Framgången är fullständig. Kejsaren af Österrike och hans svit jemte Nubar och Scherif pascha ha it, dag kl. 4 på eftermiddagen med extratåg afrest till Kairo. Färden har dock ej aflupit helt och hållet utan äfventyr. Flera ångare ha stött på grund; de hade dock snart blifvit flott igen och kunnat fortsätta färden. Bland dem nämnas särskilt ångfartyget Latif, som stod på grund i två dagar. atskilliga andra omständigheter synas äfven visa, att kanalen ännu i sista ögonblicket lemnade åtskilligt öfrigt att önska. Så skrifver en korrespondent från Port Said till Triester Zeitung den 9 November: Suezkanalbolaget, som ännou för tolf dagar sedan försäkrade, att vid kanalens öppnande 7!2 meter djupgående fartyg skulle kunna befara honom, har nu tillkännagifvit, att endast 6 å 612 meter stickande fartyg finge tillträde till kanalen. Muddringsarbetena gifva ännu mycket att syssla och ännu i går skickades härifrån materialier till sprängningar vid Serapeum, der man för några dagar sedan stötte på ett 150 fot långt klippref.Ytterligare svårigheter erbjuda arbetena i Tussum och vid Suez, der man dock till invigningsdagen skall ha uppnått ett djup af 6,30 meter. Den 12 December skall Tigre, ett af Messageries Imperiales största skepp, som vid denna tid inträffar från Kina, passera kanalen på vägen till Marseille, och kapten Medanich, förande österrikiska skeppet Marietta, af 911 registertons drägtighet och stickande 20 engelska fot, på resa med stenkolslast från Liverpool till Bombay, ämnar: begagna kavalen under de tre första dagarne han hålles öppen. a I Kairo gaf khediven i söndags en lysande bal för kejsaren af Österrike. Dagen derpå skulle kapplöpningar ega rum. Kej ämnade i går öfver Alexandria återvän hem. Kronprinsen gör före sin hemresa färden uppför Nilen till öfre Egypten. Innan den internationella handelskongressen åtskildes, hade den formulerat sina önskniogar i en följd af resolutioner, som till khediven och hans premierminister öfverlemnades. De vigtigaste bland dessa punkter äro de, der kongressens medlemmar uttala sig för kanalfartens befrielse från all transittull;ka nalens neutralitet, reform af den egyptiska handelslagstiftningen, alla kolfartygs befrielse från tonnage-afgift, underlättandet af kolonisationen i kanalområdet, noggranna hydrografiska undersökningar af Röda hafvet samt uppförandet af nya fyrbåkar på dess kuster. I Baiern förestår med anledning:af valens utgång en ministerförändring; men konungen synes ämna draga ett streck öfver ultramontanernas beräkningar och taga sina ministrar ej ur det klerikala, utan ur det partikularistiska partiet, som innesluter mångaliberala och patriotiska män. Som bekant, kunde ultramontanerna endast genom en koalition med detta parti vinna sin seger. Kopungen skall, berättar en Wirtzburgtidning, ha förklarat att det är hans fasta föresats att upprätthålla Baierns sjelfständighet i hela dess omfång, men att han äfven skall veta att värna kronans och statens rättigheter gentemot ultramontanernas sträfvanden. Såsom blifvande inrikesminister i Hörmanns ställe nämnes presidenten von Luxburg. De tyska småstaterna af femte och sjette ordningen ha ej mindre än de stora staterna latt dragas med ett deficit, och sällan har det Torimliga i hela denna duodesstatsinrättning med sina hot och sitt perukstocksmässiga emI betsmannaväsende fallit så bjert i ögat som Inu. I nästan alla de thiringska staterna, Iskrifves det till Kölnische Zeitung, stå finanIserna på en mycket betänklig fot, och skatI terna skola betydligt ökas. Som det nu är I kan det omöjligt länge fortfara, och det återstår för de flesta af dessa små stater endast latt antingen utgå ur nordtyska förbundet och I ARA RR RAA -lej vidare betala några bidrag till förbundst kassan, eller också att beträda den enda rike I tiga vägen och följande Waldechs förnuftiga lexempel öfverlemna sin inre förvaltning åt I I Preussen. Så hart. ex. furstendömet Schwarzil burg Rudolstadt, med 72,000 invånare, i år I lett deficit af 200,000 gulden, hvilket visserbiligen ej kan förvåna, när man betänker, att I denna lilla stat har en egen minister af tre fl medlemmar, ett eget finanskollegium och ett konsistorium med en president. Furstedömet Schwarzburg Sondershausen med 64,000 inv. har likaledes ett särskilt ministerium af tre ledamöter samt utom kollegier och konsistorium att löna en hofstat med fyra höga digsInitärer. Och så tillgår det i alla dessa små a hertigdömen och furstedömen. En oändlig st mängd befängdheter förete sig der i hela fört valtningen, och deras suveränitet, hvarom uembetsmännen äro förfärligt svartsjuka, ko-star dem årligen betydande summor, som e I fullkomligt onyttigt bortkastas. iDe till Rom ankommande biskoparnes anch tal är i ständigt stigande. Den 17 dennes r. anlände icke mindre än trettio på en gång en I bland dem några spanska. Till dessa herrar: ja mottagande beordras hvarje gång en pikef a zuaver till bangården till icke ringa öfver nd raskniog för de öfriga resande, som se sif af I mottagna med militäriska hedersbetygelser. fDen komite, som i Florens är tillsatt fö al, l att revidera brottmålslagen, har, såsont de rberättas, förordat dödsstraffets bibehållande ;m I Komiten föreslår dock, att det endast skai ed tillämpas, när jurymännen enhälligt förklar en I den anklagade skyldig, samt att afrättningarn ehädanefter icke skola vara offentliga. . Nästan alla Italiens tidningar, af hvar vid I politisk färg de än äro, ha visat det störst mel deltagande vid konungens sjukdom. Aldri r ilhar en konung varit så älskad af sina un a ildersäter, aldrig har ett sorgebudskap väck na så mycken smärta som den, som från Sa illa Rössore meddelade landet underrättelsen 0 a

26 november 1869, sida 3

Thumbnail