Aftonbladet – 20 november 1869, sida 3

Article Image
Uifsvilkoret för ordning och framåtskridande. -) För att förbereda detta måste pressen befria från sina fjettrar. Upphäfvande af kaution och tidningsstämpel; återinförande af jury; beslut on I fribet-för boktryckerier och bokhandel — dett: lär hvad oppositionen yrkar och som underteck d ade skola föreslå i kraft af sin rättighet till ini tiativ. -), De skola slutligen påyrka upphäfvande af arti keln 291 i code pånal samt associationsfrihet revision af lagen om sammankomster, hvarvid d 5 godtyckliga föreskrifter skulle utgå, hvilka, på samma gång äro förödmjukande och begränsa ut öfningen af en väsentlig rättighet, uppreta sin nera och gifva upphof åt konflikter, som alltid äro beklagliga. Då undertecknade deputerade sålunda angifvit de förnämsta föremålen för sin nuvarande omtanke göra de ej anspråk på att uppställa ett fulistän digt program och uttömma förteckningen på de förordningar, hvilkas utförande de eftersträfva. De ha helt enkelt velat antyda hvad som synes dem angeläget och oundgängligt och obestridt af alla upplysta sinnen. Då de fullgöra detta värf, förklara de, att de endast följa sitt samvetes maning. Manifestets undertecknare sluta med att på det bestämdaste förkasta den teori, som på senare tiden velat göra sig gällande, att representanterna skulle vara så beroend? af sina valmän, att de förra skulle vara skyli diga att strängt följa de senares föreskrifter Ji allt samt att valmännen, om de så funno I för godt, till och med skulle kunna återkalla I follmakterna. De, som undertecknat denna skrifvelse, färo: Bancel, Barthelemy, Saint-Hilaire, BethI mont, Desvaux, Dorian, Esquiros, Jules Favre, Jules Ferry, Gagneur, Gambetta, I Garvier-Pages, Grevy, Guyot-Montpayroux, Leopold Javal, Keratry, Larrieux, Le Cesne, Lefövre Pontalis, Maltzieux, Magvir, Marion, Ordinvaire, Pelletan, Ernest Picard, Rampon-Lechin, Jules Simon och Tachard. De inflytelserikaste af demokratiska tidningarne, Siecle, Avenir National, Temps och Opinion Nationale ha förenat sig om att förorda Carnot för den första, Cremieux för den tredje och Arago för den åttonde kretsen. I fråga om den fjerde äro de dock ej ense, i det Avenir här som sin kandidat uppställer den mera radikale Brisson, medan BSiecle synnar Glais Bizoins val. De edvägrandes aktier synas ohjelpligt sjunkna. Felix Pyat har också formligen tagit tillbaka sin kandidatur i åttonde kretsen och utsigterna för Ledru Rollin, som hans första manifest betydligt bidrog att förmörka, ba ej synnerligt för bättrats genom en ny skrifvelse ban i dagame aflåtit till valmännen, ehuru denna är vida bättre bållen än den förra. Rochefort fortfor ännu efter sin återkomst att fira triumfer på förstädernas valmöten. På ett af dem, tillika ett af de mest stormiga som blifvit hållna, vid Rue Levis i Batigvolles, uppträdde ånyo två arbetare emot honom, men blefvo, trots ordförandens bemödanden att skydda ordets frihet, af den intoleranta massan nedhyssjade. Vid detta möte lät Rochefort undfalla sig några ord om Ledra Rollin, som mycket skadat honom hos en del af dennes beundrare. I sin redogörelse för besöket hos honom i London yttrade han pemligen, att han funnit den gamle ledamoten af provisoriska regeriugen ej vuxen situationen. Ipterpellerad om detta yttrande, har han vridit sig som en mask för att bortförklara det. I allmänhet hör konseqvensen ej till hans starka sida, och ban ger bärigenom oupphörligt hugg på sig. Det oaktadt befarar man, att han skall lyc-; kas vid valet om måndag samla en majoritet ef 20,000 röster, medan Carnot ej tros få mer än 5 åa 6000. , Kanslersplatsen vid universitetet. i Oxford, hvilken genom lord Derbys död blifvit ledig, har tillfallit en annan konservativ, markisen af Salisbury; han erhöll nemligen vid konvokationens val 37 röster och lord Carnarvon 1. N Af ett telegram från London inhemtas, att det är tornfartyget Monarch, som af regeriogen blifvit beordradt att föra Peabodys lik till Amerika. Från krigsskådeplatsen i Paraguay meddelas den 12 dennes ur paraguayisk källa, att de allierades krigsoperationer förhindras af brist på lifsmedel och kommunikationsmedel, hvarföre de icke kunna företaga något nytt: fälttåg i det inre aflandet. Presidenten Lopez har upprättat sina nya försvarslinier vid i San -Stanislao och tillsvidare tagit till sin hufvudsted San-Ysidro, en stad belägen vidli foten af de stora Cordilleres de Craaguaru. l! Man oppskattar Lopez armå till 7—8000 man goda trupper med omkring 40 fältkanoner. j: E 1 1 1 Mae Se 2 OR fore fr CT. Från Rio de Janeiro telegraferas deremot den 23 Oktober, att de allierades armå den 3 började sina operationer på nytt. Grefve dEu ryckte fram med första kåren från Rosario mot San-Estanislao, den plats, hvarifrån Lopez retirerade efter sina nederlag i Augusti månad. Den brasilianske generalen Resin hade bemäktigat sig den vigtiga posi-) tionen vid San-Joaquin, och general Camara jt ockuperade distriktet Conceicao, den enda l1 rakt, der fienden ännu kan erhålla lifsme-l lel. De allierade beherrska således enligt! Jenna uppgift hela det paraguayska området. f Lopez läger är demoraliseradt; dagligen anli comma öfverlöpare och till och med office-!t are vid general Lopez stab, hvilka förklara jl ställningen vara förtviflad, Misstroende alla, t var Lopez åter fått i sitt hufvud, att en sam-d mansvärjniog tillställts emot honom, hvarföre h van låtit skjuta 80 soldater och flera office-n are. De allierade betrakta i anledning aflr lt detta kriget såsom nästan slut, och detd ir fråga om att hemkalla en. del af landt-a rupperna. De brasilianska pansarskeppen k vegifva sig utför floden Parana för att gå till t Rio de Janeiro. 8 Paraguays provisoriska regering har upp-8 jort förslag till en konstitution, i hvilken ä lafveriet förklaras -afskaffadt. s LITTERATUR. TIDNING. Innehåll: Bröckner, Om det Religiöse i dets Enhed med det humane. — Robertsons predikningar. — Bernstein, Naturvetenskaplig boksamling. — Nationalekonomiskt bibliotek. ))D — Ny dansk litteratur. -— Litteraturoch få Konstnotiser. a Im det Religiöse i dets Enhed med det Huej mane. Et positivt Supplement til Proej hlomet nam Tra am Vidar AR An IT

20 november 1869, sida 3

Thumbnail