Aftonbladet – 19 november 1869, sida 3

Article Image
1, vt MT BHUEUGOLL UGRATUL, JUDE BLIGAUL UITCUvid mig i hörnet af franska generalkonsulatets hus under den så kallade Napoleonpalmen, firade minnet af någon stor marabut med vilda sånger och de underligaste friskgymnastiska rörelser, äfven de äro sedan i går förstummade och när jag nu vid middagstiden genom mina spåvjalusier tittar ut på det soliga torget, ser jag de svarta ansigtena lackerade som Sabba-dyrkarnes. Blott de med senaste Alexandria-ångaren anlända främlingarna, stödjande sig på vägvisasarens arm och med en dragoman på sidan, hufvudena insvepta i linnelakan, med hvita parasoller öfver sig, en olycklig åsna mellan benen, färdades med oförsvagade krafter öfver torget. Ännu drifvas de framåt af Pyramid-raseri, längtan att få se det ställe, der Guds moder hvilade i kryptan, efter vassen vid ön Rhoda, der Faraos dotter förr i verlden fann barnet Moses, efter jungfruns träd, den heliga sykomoren, som vice-konungen nyligen gaf kejsarinnan Engenie till present, efter den längesedan försvunna balsaminen, med hvars saft drottningen af Saba berusade Salomo, efter Heliopolis, efter den förstenade skogen och alla andra underbara saker, hvilka de tro finnas ståend: vid Jerusalems port. De äro ännu så qvicka: och rörliga som fiskar i vattnet, dessa nyankomna främlingar. Men det dröjer inte länge förrän äfven de få samma orientaliska lättja i lemmarne, som här ansatt mig; äfven de skola få erfara hurusom den smula fantasi de medfört från Europa transpirerar ur alla porer, och tiden skall för dem icke bli någonting annat, än den var i den Heliga Skrift, en rymd, hvarigenom af morgon och afton blir dag. Och dock var det ända hittills tomt, mycket tomt på gäster. Deremot komma nu skockar af entreprenörer och vice-konuvgen har fullt upp att göra med att fullborda alla de vackra saker, med hvilka han skall öfverraska de höga främlingarne. Det som nemligen för några veckor sedan var en hög orientalisk smuts, hvad som för kort tid sedan var en arabisk pöl eller (tag fram er luktflaska, läsarinna!) eller presenterade ett monument af kamelgödsel, deraf har det lyckats khediven, trots arabernas tröghet, att göra en ganska aktningsbjudande avenue, en chaussg, en modern perron eller en råfuge. Hela husrader har han uppfört i troglodyt-boningarnes ställe, promenader och esplanader har han skapat och Esbekieh, mitt sköna Esbekieh, der jag i under sykomorerna och den underbart blå himlen tillbringat så många herrliga nätter, Esbekieh blir omskapadt till egyptiska Champs Elysees och blomsterrabatter, fontäner och! kiosker bli anlagda; med hacka, spade och vattenkanna arbeta de barbenta arbetarne under den skyddande rörfläktan: allt blir nytt och modernt i de arabiska qvarteren, och så kommer det gamla Kabinah, det ge-j. gerrika, att under stundande jours de fötel taga sig ut som en neger, den man påklädt frack och gula glacthandskar och stuckit enl; chapeau bss i banden. Allt blir nytt; till och med deruppe i cita1 dellet, der de vice-kungliga ministererna befinna sig, blir allt nymåladt, möbleradt, tapetseradt, allt inrättadt alla franca, ty khediven vill tydligen visa sina krönta gäster hursledes han står en hel hästlängd framom siu nådige landsherre i civilisation och huru han vetat dra nytta af sina upprepade besök i vesterlandet. Svajar också halfmånen : ifver det masiva citadellet, spökar också Saladins ande inom de gamla murarne och smyger också Islam barfotad öfver mattorna -Mehemet Alis moske; så sitta embetsmän, om tala lefvande språk, i sin svarta Stampulis, den korta rocken med ståndkrage och ofsmössa på hufvudet, divanens och miviteriernas effendis sitta vid moderna pulpeter bakom träskrank i byråafdelningen, och andra salar derinvid sitta nedhukade de rabiska katibs och katib-essir, de infödda ekreterarne, med sina mörkhyade ansigten. De veta ej hvad de skola göra med de stora krifborden ; de som äro vana att skrifva på papper liggande i handen eller på knäet, de känna sig förlägna öfver alla dessa nyheter ch fortfara derför att begagna sina knän till skrifpulpet. Det går till der uppe i ministererna allleles som på gatorna och torgen. Derjemte rafva de begge ministrarne för inrikes och itrikes ärenden, Scherif pascha och Nubar vascha, att förfoga öfver våningar så präkiga, att ingen minister i verlden kan upprisa maken. Försalen till inrikes-ministeren skulle vara en värdig tronsal; plafonden är vögst dyrvar, väggarne äro effektfullt dekoerade af grekiska artister och den nyss från Paris och Lordon ankomna mobiliern till nottagningsoch konferenssalarne efter nyate chic. Herren vete hur många leverantöer ha skott sig på alla dessa beställningar, nen i alia fall gör Ismael pascha mycket t i att stryka just jemt hälften af räkingarnes belopp, ty det kan med säkerhet ntagas, att han ändå betalat 25 procent för nycket. De stora salarne, som ännu till en del stå inder tapetsering, möbeltransporterna, dem nan ser på väg upp till citadellet, allt bevisar, att det är allvar med de yttre refornerna efter vesterlandets mönster; till och oed ministrarnes uniformerade ordonnanser, le husaraktigt klädda ryttarne i blå, röda ch mörka dolmaner med hvita eller röda jantalonger (hvarje minister har sin älskingsfärg) hafva en omisskänlig militärisk vållning. Kavasserne gå högtidligt i korriorerna, ja, förvåna dig, läsare! här i ioriesministören har man så noga tagit reda på e djupaste hemligheterna i vesterlandets inre dministration, att man redan. inrättat en ressbyrå under ledning af min ärade hotellranne Paternostro bey, hvilken dekreterar arningar och korfiskeringar, alideles comme hes nous. Redan är man här kommen så vidt i efergörandet af europeiska inrättningar, att san har en hemlig poliskår. Hvad säger ag? en hemlig poliskår — nej, ett fjerdedels ussin. Vice-konungen har sin hemliga pos, Scherif Pascha har likaledes sin och naurligtvis har municipalitetet sin hemliga poskår. Hvad som är för mycket är aldrig ra och följden af dessa olika hemliga polisårer har blifvit, att den ena intrigerar mot AA k-—-— A m mm re I rr mm RFA mA AA RR I OA MR HH bet sr a hr VA 7 FR CA AR RR TD AA — rn tv mm fö

19 november 1869, sida 3

Thumbnail