cialist som hr Carnots kandidatur gladt oss. Vi arb tare veta väl, att arbetet har sina naturliga i delningar och vi begära ej heller af vår kandid att han skall lösa alla de svåra frågor som gå i på att bereda oss ett socialt tillstånd mera öfve ensstämmande med jemnlikhetens grundsats. skola ej be honom göra staten till -en försyn so! Jutan alla ansträngningar från vår sida skaffar o: arbete och bröd. Vi veta väl att det endast skull Ikunna ske på bekostnad af allas vår frihet. Y skola blott be honom, den förre undervisning: ministern, att när ögonblicket, som vi hoppa snart, mycket snart kommer, skaffa våra barn e omfattande undervisning, som sätter dem i stån att på kort tid öfvergå från den ena specialitete af arbete till den andra, och för handarbetet gö hvad de lärda skolorna göra för tankens arbeter Af de andra representanterna skola vi sedan begär att utskylderna bringas i verklig öfverensstäm melse med hvars och ens förmögenhet, det vil NY motsatsen mot hvad som nu eger rum, d pålagorna fråntaga oss det nödvändigaste. — S der vår socialism, mina herrar! Vi begära af vå kandidat, hr Carnot, endast att han hjelper os att skaffa oss det första medlet dertill: obliga torisk undervisning det valmöte, som efter Rocheforts hemkomst från London, hölls i den bekanta lokalen vid Rue Daudeauville, gick det ytterst stormigt till. Det var första gången någor röst vågade höja sig mot idolen. Man blottade skandalöst hans fåfänga och lågheter af de attacker han i sin tidning gjort mot en qvinna och ett barn (kejsarinnan och den unge prinsen). Den frimodigaste af dessa angripare var en f. d. ledamot af 1848 års konstituerande församling, vid namn Lardeur. Han blef oupphörligt afbruten och måste slutligen aflägsna sig. Mötet fortgick derefter under växande tumult, tills det slutligen af poliskommissarien upplöstes, sedan Rochefort dock hunnit aflägga en redogörelse för sin beskickning till Ledru Rollin. Vid hemfärden blef han föremål för samma ovation som en gång förut. Ropen Vive Rochefort! ville aldrig taga slut, och massan trängdes i täta hopar omkring hans vagn. Två arbetare ledde hästen vid hvar sin tygel, en tredje tog plats på kuskbocken, och derpå satte sig hela skaran, omkring 5 a 600 personer, i rörelse för att följa afguden hem. Då tåget ankom till Boulevard Poissonniere, hade dock de flesta försvunnit, och Rocheforts lifgarde bestod nu af högst 50 blusmän, alla med mycket misstänkta ansigten. Folket på boulevarderna var dock saken ej synnerligt i smaken. De hvisslade och hyssjade vid tågets förbifärd och skingrade de sista Rochefortianarne, så att vagnen slutligen kunde sätta sig i en hastigare fart. Under allt detta fortfor den bonapartiska Pays ännu-att förorda Rocheforts, ej mindre än de tre edvägrarnas val. Kejsaren skall med mycket lugn åse hela detta valtumult. Att han väntar att det åter igen skall bli hans tur, kan man sluta af några ord, som en pariskorrespondent låter honom yttra till en af de mest framstående bland Paris domarkår: Jag skall medge allt, jag skall afstå allt, med ett enda undantag, och det är befattningen som poliskommissarie. Jag har lofvat Frankrike ordning, och jag skall hålla mitt löfte. Militära förberedelser saknas nu ej heller. Paris garnison kommer att förstärkas med två kavalleriregementen, hvarigenom det i Paris förlagda rytteriets styrka uppbringas till 20 sqvadroner. Men itrakten af Paris, i Versailles, S:t Germain och Rambonuillet, ligger äfven kavalleri, och anstalter iro träffade, att 60 å 70 sqvadroner kunna nom några timmar vara församlade i Paris. Mobilgardet är helt och hållet. afväpnadt, och af nationalgardet ha blott de kompanier, som. äro förlagda i de förmögnare stadsdearna, fått behålla sina gevär, men så snart ågon nationalgardist gör sig misstänkt att tysa demokratiska åsigter, skickas en polissergeant att affordra konom hans gevär. Alla vapenbutiker stå under sträng kontroll. Pais, skrifver en -korrespondent till Times, är detta ögonblick fulikomligt vapenlöst, och et minsta försök till resning-skulle på ögonNlicket bli qväfdt. Underrättelserna från landsorten bekräfta et starka missnöje, som der herrskar öfver le socialistiska agitationerna i Paris samt egeringens uraktlåtenhet att genomföra de tlofvade iberala reformerna, det enda meel, hvarigenom man hoppas kunna föreomma emöten i Parit och en derpå följande eaktion. De liberala tidningarna säga sig ara, ordentligt öfverlupna af skrifvelser från rovinserna i denna riktning. Denna påryckning skall ha verkat uppmuntrande på e liberala kretsarna i Paris. Händelserna i Dalmatien ha gifvit anleding till en rysk not. Petersburgerkabinettet ar tagit särdeles illa vid sig öfver de bekyllningar, som: den österrikiska officiösa ressen tillåtit sig göra den ryska regeringen ör att stå i hemligt förstånd med den sydaviska insurrektionen i Österrike. Till en adan anklagelse funnes, förklarar noten, ej en minsta anledning, långt mindre något beis. Enligt ett telegram från Eairo har man id uppmuddringen af Suezkanalen i närheen af Ismailah stött på en 80 fotlång klippa, om genom sprängning måste skaffas ur vä-l: en. I Malta Times för den 4 November : krifves dock, att det, enligt de senaste un: errättelserna från Alexandra, ej mera är i ågot tvifvel om, att stora ångare, strax l: fter kanalens öppnande skola vara i stånd tt passera igenom den i hela dess längd. et trågaste och grundaste stället i kanalen gger vid El Ghisr, på denna sidan Ismailah, en äfven här utgör djupet omkring 22 fot : ch bredden 60 fot, medan den öfriga delen i ar ett likformigt djup af minst 26 fot. Till l öfartens underlättande har segelleden blifit utprickad med flaggor och två fyrtorn! Annero