Aftonbladet – 18 november 1869, sida 3

NORGE Chefen för kyrkodepartementet, statsråde Riddervold firade i måndags femtionde års. dagen af sitt inträde i statens tjenst. Har mottog lyckönskningar af statsrådet, af aka-demistaten, sitt departements personal 0. s v. Rikets presterskap harsammanskjutit et belopp af nära 1200 specier till ett legat som skall bära Riddervolds namn och hvars användning skall af honom bestämmas. Riddervold föddes 1795, blef 1815 utnämnd til residerande kapellan i Fredriksstad, hvarmed följde befattningen som styresman föl dervarande realskola, hvilken betydligt höjde sig under hans ledning. Fredrikstad sände honom såsom sin representant till 1827 års storting, der han strax vann anseende som en betydlig förmåga, Ham satt sedan på alla följande storting till 1842, blef redan 1830 president i odelstinget och derpå i stortinget. Som medlem af protokollkomiten 1833 var det väsentligen han som genomdref, att odelstinget antog komitens förslag till ett klandervotum mot statsministern Lövenskjold — för en provisorisk ändring i tulltaxan — och mot statsråd Diriks för en mot störtingets beslut stridig afgörelse af en lönefråga. Å samma storting föranledde han förkastandet at en k. proposition, att för framtiden ingen skulle få -undergå medicinsk embetsexamen, som ej vore inskrifven som akademisk, medborgare och tågit anden examen. Å 1836 och 1837 årens storting talade Riddervold, i fråga om straffanstalternas reformerande, för cellsystemet; förfäktade den bekanta adressen till Carl Johan, riksrättsåtalet mot Lövenskjold o. s. v. Han hörde väl ej till de radikala, säger Aftenbladet, men stödde de moderat liberala sträfvandena mot den stiljastående konservatismen, medan han å änIra sidan bekämpade bondeoppositionens ofta för långt drifna sparsamhetsteorier och förordade anslag till de andliga intressenas främande. För nationalgalleriets tillkomst har nan att tacka ett förslag af Riddervold å (837 års storting. ar 1839 inkallades han i len då tillsatta första unionskomiten — han var den ende folkrepresentant som der. fick plats. Sedan 1832 var Riddervold kyrkowerde i Fredrikshald. Han var en af-detre candidater, som fingo flesta rösterna till Phrondhjems biskopsstol, när landets prostar örsta gången utöfvade sin på k. resolutionen sf den 28 Maj 1841 grundade förslagsrätt vid vesättande af lediga biskopsembeten, och utvämndes 1843 till biskop i Throndhjem. Ännu n gång, 1848, fick han plats istortinget, såom representant. för Throndhjem, men blott ör att snart efter dess början inträda i statsådet, der han således verkat i två årtionen., . I går skulle generalstabskaptenen Schnitlen vörja en serie föreläsningar, i universitetets tora festsal, öfver kriget i Tyskland 1866. Morgenbladet, som intygar, att S. har ett odt föredrag, fäster särskildt damernas uppnärksamhet på detta tjenliga tillfälle att erålla en öfversigt öfver nutidens. vigtigaste ändelser. Ne Den bekante pastor Lammers skall ha beitvit sig till Rom, för att deltaga idet stora yrkomötet. u