Aftonbladet – 16 november 1869, sida 3

tot Emanuel förnyade skör ef förhöjpu, af civillistan; gång efter annan måste par lamentet komma till hjelp för hans skulder och ett tanklöst slöseri på ovärdiga gunst lingar var orsaken, hvarför han maste grips så djupt ned i landets penningpung. Derigenom stängde han sitt hof för aktningsvärda personer och gaf sina söner ett exempel, hvilket de blott alltför lätt följde. Härefter komme? ordningen till kronprinsen, och äfven han får sig en varning af Times. Under konungens farliga sjukdom — heter det vidare -— betogos italienarne af er egen känsla, som mycket liknade fruktan, då de betänkte att tadertis exeimpel kunde ha haft inflytande på sonen, och att eh regering kunde följa, som vore behäftad med samma svagheter, met icke besatt samma ädlare och högre egenskaper. Det är på tiden, att kopungen af Italien befriar sil och sina efterträdares tron från det dåliga rykte, som häftar vid der. Ville konungen göra sitt hus till ett mönster för sina tindersåter, så skulle man måhända i Italien kunna hoppas på en pånyttfödelse af de husliga dygder, på hvilka allena den medborgerliga dygden kan stöda sig. Många omständigheter ha förenat sig för att sätta konungadömets sak missaktning uti Europa. Det vore alltför veklagligt, om denna sak skulle förlora sitt otfäste till och med i Italien, 1 det land, der konungens sak är af samma art som folkets, ler herrskare och undersåter eftersträfva amma mål, der samma faror funnits och amma segrar vunnits. En korrespondent i Rom meddelar Triester .eitung den märkvärdiga nyheten, att påfen skall ha för afsigt att bland ändra mer ller mindre orimliga förslag på det ekumeiska mötet äfven framlägga ett, som går ut å icke blott att i en dogma förklara hela et påfliga området oskiljbart från den kailska kyrkans öfverhufvuds embetsvärdigliet, tan dessutom till alla katolska makter utom en ialienska utfärda en uppmaning vid äfentyr af ex-kommunikation till ett korståg it att återeröfra de förlorade romerska pro: insernå.