Aftonbladet – 13 november 1869, sida 2

.— Krigsvetenskapsakademiens högtidsdag firades i går afton i landtbruksakademiens samlingssal. Konungen, hvilken alltid plägar bivista akademiens årshögtidsdag, var af opasslighet förhindrad att närvara. Akademiens förste ledamot, hertigen af Östergötland, hade infunnit sig, hvarjemte märktes statsråden Abelin och Thulsträp, samtliga chefer för de i hufvudstaden förlagda regementen, ett stort antal öfrige officerare, hvaribland flere norska, inbjudne anhörige till de under året aflidne ledamöter af akademien, kadetter till ett antal af 20 man m. fl., uppgående till ett sammanräknadt antal af omkring 100 personer. Akademiens förste styresman, f. d. statsrådet grefve Henning Hamilton, helsade hertigen, hvarefter sekreteraren, öfverstelöjtnant BE. G. Klingenstjerna, uppläste årsberättelsen, dervid erinrande om den vigt, som låge deruppå att under fredens tid bereda sig för kriget, ty den allmänna verldsfredens tid vore ännu långt aflägsen. Nödvändigt vore att under fredstiden noggrannt följa de förbättringar och uppfinningar, som inom krigsväsendet göras såväl utom som inom landet, att pröfva de förslag, som framläggas och tillgodogöra sig det dugligaste. Tio år äro knappt förflutna, sade talaren, sedan den första refflade kanonen antogs och ej mer än 14 år sedan det första pansarfartyg gick af stapeln, och sedan. den tiden har en beständig täflan i förbättringar och nya uppfinningar ,egt rum inom artilleriet och sjövapnet. Afven hos oss har under den senaste tiden med kraft experimenterats i detta afseende. De gjorda förändringarne i anfallsoch försvarsvapnet uppmana oss att under fredstiden uppmärksamt följa och med oförvilladt omdöme söka taga till vara hvad som för oss kan vara af största nyttan. Talaren framhöll nödvändigheten af att gifva såväl befäl som manskap fullständig kännedom om de nya bakladdningsgevärens verkan och användning samt att visa nyttan af nutidens tillgängliga kommunikationer och deras rätta användande i krigstid. Önskligt att den erfarenhet, som i dessa och dylika fall kunde vinnas, blefve, till nytta för öfriga, genom skrifter meddelade. Talaren redogjorde härefter i korthet för de åtgärder, vär egen krigsförvaltning under senaste tiden vidtagit, ådagaläggande dermed att den varit verksam att tillgodogöra sig tidens fordringar i detta afseende genom såväl teoretiska som praktiska framsteg, Sålunda hade under de två senaste åren generalstaben förehaft fältöfningar, hvilket förut ej egt rum; statistiska meddelanden om krigets historia samlas; gemensamma skjutöfningar för artilleribefälet ega numera årligen rum; en skjutskola för officerare har på Drottningholm sedan flere år varit sammandragen; en ridskola inrättades under förlidet år vid Strömsholm; fortifikationen har erhållit utsträckta fältöfningar och sjökrigsskolan har blifvit organiserad; underbefälsskolor ha sedan tvenne år blifvit införda och undervisningen i de militära läroverken har blifvit utvidgad, på samma gång depraktiska öfningarne under tjenstetiden ökats. -Talaren omnämnde att uniderofficersskolorna, hvilka hittills haft 42 dagars öfning, hädanefter årligen komma att sammandragas till Carlsborg. Sekreteraren tillkännagaf att å två af akademiens prisfrågor hade prisskrifter inlemnats, nemligen å frågan: Hvad begrepp bör fästas vid det nu ofta förekommande ordet folkbeväpning? Och hvad sanning ligger i åsigten att Sverge bör grunda sitt försvarsväsende på folkbeväpning och utveckla sin militärorganisation i denna riktning? samt: Hvilket inflytande kan det nya snabbskjutande bakladdningsgeväret komma att utöfva på taktiken? Denna senare fråga hade blifvit besvarad i en till akademien inlemnad afhandling af premierlöjtnanten i Throndhjemska brigaden Niels Jörgen Gregersen och hade blifvit belönad med akademiens andra pris, en medalj i brons. Akademiens andre styresman, generalma