Aftonbladet – 10 november 1869, sida 3

Article Image
I I kesministeriet, gehemeratlet iu. Felkan, som handlagt detta mål hos ininistern, uppmanade I mig dock att ej fälla modet, utan omarbeta Istattuterba, emedan iden vore god och nyttig I för hela landet öch trodde han att tillfälle nog skulle yppa sig att få saken igenoiti. Våren 1868 inlemnade jag således åter mitt I förslag, flera gånger omarbetadt och genomsedt af flere högre embetsmän, till nuvarande inrikesministern Timaschef, under det att chefen för gendarmeriet, grefve Schuwalof, samtidigt till nämnde minister skref ett förordande för saken såsom en nyttig institution. Jag hade nemligen under tiden aft tillfälle att blifva personligen bekant med grefve Schuwalof och lyckats intressera honöm för gymnastiken. Oaktadt jag nu egt ett starkt stöd uti grefve Schuwalof, hvilken sasoin Chef för gendarmeriet innehar en lika betydande om ej större plats än en minister, vidblef dock inrikesministern sin obenägenhet att föredraga saken för kejsaren; hvartill ock möjligen geheimerådet Pelikans börtöväro tindör sömmaren icke obetydligt bidrog, hvarjemte hans vikarie ej tycktes hafva tagit något närmare reda på saken, Vid mitt besök i ministeriet på hösten lemnades mig det svar, att nu blott ei möjlighet att få saken genomdrifven återstode, nemligen att på privat väg få den, åtföljd af en klar framställning om dess vigt för hela landet, framlagd för kejsaren, då det; i händelse af H; M:ts bifall, lätt skulle kunna gå den officiella vägen. Ehurt detta var ettsvårt vilkor, emedan, såsom bekant, kejsaren. ögerna ser någon af sin omgifning blanda sig i saker, som 8) Hör till hans trenst, fälde jag dock ej modet, fullt öfvertygad, som jag var, att kejsaren ej skulle kunna af o slå en så för hela landet nyttig sak, för sä vidt den bletve för Bonolt klart framstäld. Frågan var blott att finna en lämplig man, som tillika egde så stort intresse för gympastiken och tillräckligt klar uppfattning af frågan för att vilja och kunna framställa densåmma för kejsaren. Grefve Schuwalof ansåg iag, i följd af hans personliga ställning till kejsaren, vara den lämpligaste att utföra detta värt. Genom inflytelserika personer bland hang bekanta sökte jag ock förmå honom dertill, hvilket äfven siutiigen lyckades. Snart utgick nemligen från kejsaren, genom honom, en befallning till inrikesministern att, med iakttagande af de vanliga formaliteterna, på officiel väg, genom. ministerkomiten föredraga saken för H. M:t. Men innan förslaget kom till ministerkomiten måste först medicinalrådet och sedan ministern för folkupplysningen afgifva sina utlåtanden, hvilka dock utföllo gynnsamt. Genom den beredvillighet förslaget mötte i de-flera olika departementena; men synnerligast genom geheimerådet Pelikans medverkan fortskyndades detsamma övåhligt raskt; ahköm snart till ministerkomiten och sedän det äften der erhållit ett gynnsamt utlåtande, blef det åf kejsaren stadtästadt. — Efter mer än tvenne års sträfvanden hade jag nu ändtligen fått denna institution stadfästad. Utom grefve Schuwalof och geheimerådet Pelikan hafva ännu fyra män förevigat sipa namn igymnastikens historia inom RyssJahd, hemligen ledamoten af riksrådet verkliga geheimerådet Leivschin; stätsstkreteraren, geheimerådet Grot; lifmedikus v. Haartmab och verkliga statsrådet Sokolofski. Men det finnes också trenne landsmän i S:t Petersburg, hvilka, hvar i sin mån bidragit; till deh svenska gymnastikens framgång derstädes genom det bistånd de i ekoniömiskt hänseende lemnat mig och hvarförutan det blifvit mig omöjligt att, såsom jag nu kunnat, åt Ryssland öfverlemna ett gymnastiskt institut samt färdigt till både lokaloch inredning samt med fullständig uppsättning af lärarepersonal utan act alltsammans kostat staten en enda kopek. Jag anser det derföre såsom min pligt att äfven offentligen aflägga min tacksägelse till nuvarande svenska ministern i Petersburg, general Björnsterna, generalkonsul L. Sterky och min gamle vän, fabriksegaren, ingeniör L. Nobel, hos hvilka jag alltid skall stanna i stor förbindelse, synnerligast hos den sistnämnde, som i så många hänseenden varit mig ett stöd onder de många och svåra mödorna för den svenska gymnastikens seger i Ryssland. Ära och heder åt dessa mina landsmän, såväl som åt ofvannämnde ryska embetsmannakoryfeer, som genom sin medverkan bidragit att i detta hänseende häfda svenska namnets ära och sprida den rationella gymnastikens välsignelser till kommande generationer. I början af Juni månad detta år sammanträdde för första gången stiftarne af detta sällskap, hvilka utgöra ungetär 30 personer, hvarvid förrättades val af direktion, då jag såsom naturligt var kallades till institutets gymnasiark eller chef för den gymnastiska verksamheten. Enligt statuterna far nämnde chef högsta ledningen, såväl af sjukgymnastiken som ock af undervisningen vid institutet. Han eger, såsom det är nödvändigt vid en nyorganiserad inrättving, rättighet att anställa och äfven afskeda lärareoch tjenstepersonalen, hvars aflöning bestämmes af direktionen efter gymnasiarkens förslag. Institutets verksamhet börjar innevarande höst. Utom sjukoch dietetisk gymnastik för allmänheten börjar äfven en två-årig kurs för bildandet af lärare och lärarinnor i gymnastik vid såväl allmänna som enskilda läroverksoch uppfostringsanstalter, både i hufvudstaden och öfver hela landet. Äfvenledes är meningen att tvenne kurser skola finnas, den ena afsedd för männer och den andra för qvinnor. ; Direktionen eger att bestämma det kunskapsmått som erfordras för inträde och äro kurserna beräknade för personer af båda könen med allmän bildning och frisk kroppskonstitution. . Genom dessa kurser hoppas man småningom kunna fylla det stora behofvet af gymnastiklärare vid statens läroverk, der för närvarande gymnastik antingen icke finnes eller ock mycket ofullkomlig. En befallning om gymnastiks införande vid alla äroanstalter, motsvarande våra svenska högre PJementarläroverk, utgafs väl af den förre. ministern för folkupplysningen, men han hade! j tänkt på hvarifrån lärare skulle tagas eler hvar de skulle bildas, och till följd häraf har ej hans förordning kunnat uppfyllas an-. hat än på papperet. MWisserligen har det! vekats en och annan utländsk äfventvrarel:!

10 november 1869, sida 3

Thumbnail