Aftonbladet – 8 november 1869, sida 2

komma med sina yttranden, icke blifvit dem förelagd. Taga de sig för detta ändamål en frist, stående i lämplig proportion till den som hr ecklesiastikministern behöft för att komma sig för med att tillstyrka K. M. deras hörande, så torde kommande Riksdagar få tillfälle att åtskilliga gånger förnya den af 1869 års Riksdag gjorda framställningen innan beslut öfver densamma blir fattadt, sävida nemligen icke Riksdagen finner utväg att Jåta vederbörande departementschefer förstå, att den önskar åtminstone så mycken uppmärksamhet för sina framställningar, att de blifva inom rimlig tid behandlade och åforda. Emellertid fås landet ännu alltjemt dragas med den anomslien, att det ord, som är ämmnadt att talas från scenen, inför ett jemförelsevis ringa antal personer, skall kunna på förhand af myndigheterna undertryckas, medan deremot man får genom tryckpressen tala till -hundra tusentals menniskor utan några af den offentliga makten i förväg lagda hinder, och vår lagstiftning ännu alltjemt vanprydas af den Häck, som ordet censur måste anses utgöra i ett fritt folks lagar.