Aftonbladet – 6 november 1869, sida 3

Ullnands. Nationalekonomiskt bibliotek. Almänfattliga upp satser i nationalekonomiska ämnen. I. Stockholm 1869, O. Lamms förlag. Pris: 1: 25. Huru föga det stora flertalet bildade personer i vårt land ännu gjort sig förtrogen med nationalekonomiens vigtigaste satser, derom vittnar den dagliga erfarenheten: riksdagstörhandlingar, tidningsartiklar, resolutioner å folkmöten och diskussioner i enskilda kretsar erbjuda blott alltför ofta skådespelet af den största okunnighet och oreda i förestäl!ningarna om dessa ämnen. Derifrån, och ej blott från yrkesegennyttan, dessa ändlösa protektionistiska klagovisor, som ej så litet skada de näringar, man säger sig vilja askydda, i det att förvillelserna i uppfattningen af det ekonomiska lifvets natur och lagar föra med sig missnöje och likgiltighet hos dem, som inbilla sig, att lagstiftningen är allsmäktig till att framkalla näringarnes vare sig blomstring eller förfall. Vi kunna således ej annat än önska, att god läsning i nationalekonomiska ämnea må bli ymnigt spridd. Hvad angår de allmänfattliga uppsatser i dessa ämnen, som hr O. Lamm börjat utgifva i bearbetning efter kände författare, och hvilkas första häfte innehåller uppsatser Om arbetets delning af Adam Smith, Om utbyte, af Bastiat, samt Om penningar och banker af MCulloch,tskulle vi gerna sett, att den anonyme bearbetaren i sin utförliga inledrling fönnit plats för ett tillkännagifvande om, hvari hans bearbetningsåtgärd bestått. Äfven om man benäget förutsätter hos honom all nödig skicklichet, torde nog mången hellre mottaga en god öfversättning, rätt och slätt, af-.en A. Smiths eller F. Bastiats afhandlingar. — Åtminstone lär det anspråket ej vara obefogadt att få veta, hvad här tillhör författarne, och hvad bearbetaren,. Uti inledningen, der bearbetaren kastar en blick på den politiska ekonomiens historia, uttalar han ock sin trosbekännelse i dessa frågor. Man behöfver visst icke vara afvog ens mot den mest konseqventa frihandelsteori, för att ogilla, den högst besynnerliga polemik, bearbetaren. riktar mot aktningsvärda bemödanden att uppsöka och tillvara taga vårt lands naturliga tillgångar. Bearbetarens begreppsbestämningar äro ej alltid rätt lyckliga. Staten är sammanfattningen af alla de individer, hvaraf ett begränsadt område, t. ex. ett land består. Menniskan efver och sträfvar ytterst, för att njuta, d. v. 8. för att tillfredsställa förståndets, hjer.ats och kroppens fordringar. Af dessa är len förre till sitt innehåll lika oriktig, som i ormelt hänseende ohjelplig; den senare kan ndiust genom en vidlyftig och mycket välvillig uttolkning försvarås.