Aftonbladet – 6 november 1869, sida 2

dne September måste de vid Nevadajernvä-v en anstälda kineserna af militärstyrka skyd-lr as från folkets förbittring. Men äfven iln .merika är rowdyismen ej tillräckligt stark la tt hindra det allmänna intressets fordringar. ( lan inser, att det af det borgerliga kriget t ch slafveriets plötsliga afskaffande ödelagda idern måste antingen genom cooliesarbetet c fva upp på nytt eller gå helt och hållet i nder. Folket der vill ej ha något att skaffa 1 red hvita arbetare och kan ej längre draga ågon nytta af negerns. En stor del af deas jord duger endast till bomullseller socerodling, och de söka så mycket de kunna indra införandet af någon annan kultur. ) Jet kan derför ej förvåna att hela södern ned ifver omfattat coolieplanen. Ett bolag ned en grundfond af en million dollars har lifvit bildadt för att understödja Koopmanchaaps företag, och han har å sin sida förundit sig att årligen leverera 100,000 kineiska arbetare. Men holländaren är ej enam derom: agenter från södern äro öfverallt verksamhet. Komiteer hålla på att) billas 1 New-Orleans och andra städer i sö-. lern, och emigrant-agenturer inrättas redan f dem i Kina, med samtycke och understöd f inflytelserika personer bland kineserna jelfva. Om coolie-invandringens ström komner i full gång, är det ej blott till jordbruksrbeten som kinesen skall befinnas nyttig. Jet skall finnas plats för minst 10,000 kineer i Newyork, der de skola blifva ovärderiga i många grenar af arbetet inomhus. Ett häftigt anlopp har blifvit gjordt emot öretaget, genom att framställa det som etti ipplifvande af slafveriet under en ny form, ch man har åberopat en lag af 1862, som örbjuder import af tvångsarbetare. Men l. rslagets upphotsmän ämna endast införa rivilliga arbetare, och vid ett samtal som Koopmanschaap nyligen hade med statssekre.eraren i Washington erhöll han en försäkan, att invandringen af fria kinesiska arbetare ej skulle på något sätt hindras. Ingen kan emellertid förutse, hvilket omfång en spekulation af detta slag kan erhålla. I Kina lära finnas 414 å 447 millioner menniskor. Folkmängden beräknas till 1700 å 1900 på hvarje svensk qvadratmil, deri inberäknade stora sträckor land som ligga jemförelsevis öde, och man har sig bekant att antalet tredubblats på hundra år och fördubblats. på sjuttio. Kina var till nära midten af detta århundrade ett inmuradt land, och ingen kan säga hvilken expansionskraft kan utvecklas af den instävgda nationen, om tillräckligt många. afledare plötsligt öppnas för hennes företagsamhet och äfventyrslust. Det är två särskilta sträfvanden som den nuvarande generationen af menniskoslägtet med den största. ifver, om än till en viss grad omedvetet, fullföljer. Vi göra jorden mindre och vi uppfylla henne. Koloniseringsarbetet håller jemna. steg med förbättringarna af samfärdselmedlen, och det ena följer af det andra som en oundviklig konseqvens. Genom att föra nationer tillsammans åstadkomma vi jemnvigt mellan deras särskilta behof; vi sätta tillgång. och. efterfrågan i stånd att finna sin naturliga nivå, och vi bjelpa hvarandra att af vårt gemensamma arf göra det mesta möjliga. Det var endast i följd af den omständigheten, att ånga och jernväg förde Kina och Amerika så nära hvarandra, som Koopmanschaaps spekulation blef utförbar och måhända mäktig af en obegränsad utsträckning. Ångan förde kinesen till Californien; jernvägen för honom öfver Klippbergen och öppnar för hans företagsamhet ett fält som knappast skall låta inskränka sig inom en kontinents gränser. Vår koionisationsförmåga utvecklar sig snart sagdt efter den geometriska progressionens princip. Räkna de millioner emigranter som lemnat våra stränder sedan de napoleonska krigensslut gaf ny fart åt vårt välstånd och tvang öfverloppet af vår befolkning att se sig ometter nya hem! Ochlikväl var utvandringen från dessa öar i många år i saknad af understöd och organisation. Hon bämmades af ofullkomliga medel; af illa beräknade planer; hon-gick på en slump, ledd af den individnella: instinkten, tagande råd af. nöden och beslut af förtviflan. Men i denna nya utvandring från Kina-skall intelligensen, kombinationsförmågan och resurserna hos två stora länder jemna vägen föl ett företag, som lofvar att bli fördelaktigt för båda. Koopmanschaap åtar sig att ensam årligen. importera 100,009-cooties,-hyilket-är ungefär halfva medeltalet af den årliga emigrationen från alla Storbritanniens och Trlands hamnar. Allteftersom kommu nikationsmedlen ökas, se vi flyttningsluster gripa omkring sig i länder, .som. ännu; hel nyligen voro stationära samhällen. . Tysk. land; som från 1819. till..1859 utskickade 1,800,000 emigranter, -har sannolikt under de senaste. tio åren. öfverskridit detta antal Lydande såmma lag, se vi Sverge och Norg Igripa djupt ur sin egen befolkning för. att Wisconsin och Minnesota grunda nya lifs centra. Italienarne vandra ut att söka si Ilycka vid Uruguay och La Plata, och sjelfv: spaniorerna förstå att -göra sig Oran, Con stantine och atdra delar af Algier bättretill. godo än koloniens franska egare hittills kunnat Emellertid ligga Bel sträckor af europeisk land, i-Italien, Spanien, ja, äfven i Frankrike, i vanhäfd. Ett faktum är, att den ci viliserade mepniskan ej lider sa mycket a nöden, som af fruktan för hårdt och tung arbete. För vedbuggaren och vattenbärare saknas ej rum hvarken i den Gainla elle Nya verlden. Det är det tunga arbetet sön både hvita och svarta i Förenta Staterna m sky. Om amerikanarne kunna ställa det så att de få det gjordt af de. gula, torde de tiden komma, då de kunna aflåta några mil lioner af dem åt några af de mest välsig nade, men tillika mest vanskötta traktern: Taf det gamla Europa. 4 Vid införandet af vår uppsats i gårdags 1 j 4