Aftonbladet – 5 november 1869, sida 2

Vi redogöra på annat ställe i bladet för ett högsta domstolens beslut i fråga om tiden för uppläsning från predikstolarne af kallelse till val af elektorer, som skola utse riksdagsmän i Andra kammaren. Man skall deraf finna, att högsta domstolens majoritet omfattat den åsigt, att grundlagens föreskrift, jemförd med de bestämmelser i kommunalförfattningen till hvilka den hänvisar, medgifver att elektorsval kan lagligen försiggå samma dag som kallelsen blifvit från predikstolen uppläst. Vi tillåta oss icke bestrida, att man möjligen kan för detta beslut finna stöd i de åberopade lagrummens bokstafslydelse; men hvad vi deremot våga påstå, det är att en sådan tolkning icke gerna kan öfverensstämma med grundlagsstiftarens afsigter, och att den innefattar verkliga vådor för den medborgerliga rättighet om hvars utöfning det här är fråga. Svårligen lärer det väl kunna anses med sundt förnuft förenligt, att den kungörelse, som kallar menigheterna till utöfning af en den vigtigaste medborgerliga förrättning, skall kunna på sådant sätt offentliggöras, att ingen annan kan hinna om densamma erhålla kännedom och ingen annan hinna att tillstädeskomma för valrättens utöfning, än de valmän, som händelsevis befinna sig I kyrkan den dag då kungörelsen uppläses. Man tänke sig förhållandet i en vidsträckt kommun, der valmännen äro kringspridda på hela mils omkrets och der valsammanträdet måhända utsättes att hållas omedelbart efter gudstjenstens slut. Blifva icke der alla vid gudstjensten icke närvarande valmän ovilkorligen beröfvade all möjlighet att om valet erhålla underrättelse och att sin valrätt utöfva? Det är alldeles öfverflödigt påpeka hvilket fält för valintriger, som öppnas genom en sådan tolkning af vallagen, och man kan med trygghet säga, att genom densamma valen skulle läggas till en ganska väsentlig de i händerna på kommunalstämmoordförandena. för hvilka det blefve mycket lätt att i tysthet underrätta några med sig lika tänkande af kommunens invånare om det förestående valet och derigenom ega till sitt förfogande en afgjord majoritet öfver det fåtal andre valmän, som tilläfventyrs kunna befinna sig tillstädes vid kungörelsens uppläsning, undei det alla de öfriga vore fullkomligt okunnigs om att valförrättningen förestode. I likhe med en af dem bland högsta domstolens 1Ie damöter, hvilka i frågan varit af skiljakti; mening, tro vi att sådant lika litet öfverens: stämmer med god ordning som det kan var: med riksdagsordningens föreskrift afsedt. Mei då emellertid, enligt den af högsta dom stolens majoritet omfattade åsigt, nu gälland stadganden lemna rum. för en sådan orimli; och oförnuftig tolkning, och då domstolsma jotitetens mening väl kommer att såsom pre judikat betraktas, lärer det blifva en angelä gen pligt för lagstiftaren att så fort sig gör: låter åstadkomma ett sådant förtydligande a hithörande stadganden, att det må blifva ut tryckligen bestämdt, att kallelse till elektors val skall vara från predikstolen uppläst mins en vecka före valsammanträdet.