Aftonbladet – 4 november 1869, sida 3

t, Ptolomesrnas guldålder nu återkömmit, be -gagna naturligtvis äfven detta tillfälle at Jådagalägga sin sympati för la gräöde natior a på hvars språk hela verlden äter. kl Så t. ex, hade man samlat ihop ett hjelp Iligt antal tricolorer, öth som man äfven vatt a I nat några gator, fick staden verkligen et i ovanligt utseende. Men en kurir medförd ; Jett bestämdt tillkännagifvande, att Suez 1 pilgrimen tillsvidare jöke ville aflägga sit t linkoftiito och allvärsamt undänbåd sim d, v 18. grefvinnan de Pietrefonds; under hvilket ; I pseudonym kejsarinnan reser, allt inottagande -De gode Alexandriaboerna fingo således blot I höjet att från hamnbryggan se på, hurt IV Aigle, othbord på hvilket fartyg Eugenic Joch hennes svit befunnö sig, på temliger stort afstånd styrde tvärs öfver haitihen föl att gå ända till Nilkanalens mynning, de jden tredje Napoleons gemål gick ombord på len jakt, på hvilken hon for till bangården, således helt och hållet undvikände Alexandria. Vicekonungen, som ankommit med Sherif pästha oeh hr Lesseps för att helsa kejsarinnan välkommen bök på sin jakt föra henne till bangården, hade icke ei gång detta barnsliga nöje, och man försäkrar, att det först efter landstigningen vid bangården förunnades hönöm ätt med det galanteri, som utmärker khedif, helsa Eugenie välkommen. Från bangården gick det med ett särskilt iltåg till. Kairo, der en storartad triumfbåge ad hos blifvit upprest. Derifrån Kommer icke den fromma kejsarinnan, såsom ursprungligen var ämnadt, att vallfärda till det heligå landet, utan företager en Nilfärd till ÖfreEgypten, hvilket onekligen är mycket beqvämare och roligare. Emellertid väntade man alltjemt, att kejsarinnan åtminstöne skulle nedlåtarsig att göra en promenad omkring i städer: Pack förgäfves. Fellahs beda dagen i ända det franska konsulatets dekorering och tillställde ett hedningsoväsen ere sina utrop. På aftonen, då nyssnämnda och tågra andra hus — bland dem det holländska, men icke döt presssiska och det österrikiska konsulatpalatset — vörö illemi. nerade, brast larmet först riktigt löst, och det var en om den venetianska karnevalen påminnande anblick, denna böljande, brokiga mängd .med sina besynhertliga typer skänkte. Åfven hertigen af sår far lemnat Alexandria, hvilken stad hän besökt med en stor eskader af den italienska örlogsflottati Såsom det berättas; togs det illa upp i Konstantinopel, att depne prins var den ende, soi icke deltog i de besök, de furstliga personer, hvilka rest hit för att bivista Suezkavalens öppnande, aflagt i Konstatititopel Prinsen; härom underrättad, beslöt derför att godtgörasih försammelse och gick ombord å sitt amiralskepp Romå sämt,begaf. sig, åtföljd af ett avisoångfartyg till Konstantinos el, under det att hans gemål väntar honom i Kalro, — Hurävida stiltahen kommer att personligen bivista Suezkanalens öpphahde; tyckes man inom de härvarande regeringskretsarfie icke veta eller åtminstone låtsas icke veta: Underrättelser från eljest trovärdiga enskilda personer förutsäga bestämdt, att sultanen skall iofinna sig. Detta vore onekligen ett bittert piller för Ismail pascha; ten man har skäl att antaga, att han i detta fall skall hålla god min i elakt spel. fverraskande är i alla händelser den ifver, hvarmed befästhingsarbetena här fortsättas — såväl vid hamnen som åt landsidan. Antingen man kommer från hamnen eller från Rosette, tycker man sig inträda i en fästning, icke i en handelsstad. För de furstliga gästerna har viceskonungen inrättat en särskild telegrafbyrå. De inbjudna gästerna mottagas och förplägas på ett verkligen ovanligt sätt af en utaf vice-kopungens tjenstemän och kömnunalstyrelsen bestående komite, i spetsen ör hvilken Loutfay-bey, hofceremonimästaen, står. Men ve dem, som på egen hand vilja bivista festerna — de bli ett rot för de å och dåliga-värdshusen, hvilka ännu icke iro fullpackade ända upp till taket, och måte kämpa för att i den brusande hvirfveln: unna hålla sig vidytan