Aftonbladet – 3 november 1869, sida 2

Europa, vunnit rykte och förmått med framgång täfla med sina yrkesbröder. Hur de medicinska skolorna i Amerika äro ordnade, framgår väl ej af den redögörelse, vi gå att citera, men indirekt synes den emellertid tala emot planen att bereda qvinnorna en mindre fullständig, teoretisk och praktisk-medicinsk utbildning, än mannen. Äfven oberoende häraf torde det i detta ögonblick ega ett mer än vanligt intresse, att erfara, hvarthän man numera kommit på denna bana i Nordamerikas Förenta Stater, der hon först öppnades. Efter ett nyligen utkommet arbete öfver den militära sundhetsvården af dr Haurowitz har Dansk Tidskrift nyligen meddelat följande upplysningar: Antalet qvinnor — säger förf. — som i Amerika bestämma sig för läkareyrket, är ej obetydligt, ehuru de ännu ha att kämpa med den allmänna meningen, hvilkens flertal ej i denna sak är mot dem gynnsamt. I Newyork-universitetets medicinska skola mottagas ej qvinliga studenter. Sedan år 1847, då den första unga qvinna, efter fullbordad kurs i ett medicinskt gymnasium, examinerades och promoverades till Doctor Medicine, har böjelsen för detta yrke betydligt växt bland qvinnorna. För att ur vägen rödja de svårigheter, som hindra deras antagande till studenter i de medicinska läroanstalterna, upprättades i Juli 1850 i Filadelfia en särskild :skola för qvinliga studenter, med en fullständig, af de utmärktaste lärare sammansatt fakultet. Intill nu ha omkring etthundraåttio qvinliga studenter besökt denna skola, och af dessa ha 29 promoverats till medicine doktorer. I Boston grundlades 1848 en dylik skola, som från sin början till nu räknar, etthundratjugu lärjungar, af hvilka för närvarande 8 äro praktiserande läkare i Boston. I de medicinska skolorna i Rochester, Cincinnati, Cleveland, Ohio och Chicago ega qvinliga studenter lika tillträde, som manliga; antalet af de qvinliga läkare, som praktisera i de nämnda städerna, skall redan öfverstiga etthundra. Enligt förhandenvarande underrättelser är de qvinliga läkarnes praktik, åtminstone i Newyork, ännu ganska inskränvkt, och ehuru de väl blott behandla qvinnor och barn, är konkurrensen med de manlige läkarne ännu för dem mycket ogynnsam. Endast doktorerne Elisabeth Blackwell, hennes syster Emilie, samt Maria Sakerszewska, hvilka i Paris, London och Berlin fullbordat sina studier, höra till de qvinliga läkare i Amerika, som vunnit särskildt rykte. Isynnerhet den förstnämnda bemödar sig outtröttligt att vinna erkännande åt sin mening om den stora nyttan af att qvinnor egna sig åt detta yrke. Hon har inågra småskrifter behandlat detta ämne med mycket skarpsinne. Sedan hon genom eget och andras föredöme ådagalagt qvinnans duglighet för medicinska studier, söker hon genom åskådliga skäl visa, att qvinliga läkare i många hänseenden äro mer. egnade att behandla sjuka qvinnor och barn — och till denna praktik inskränker sig hennes verksamhet — än manlige läkare. Dessutom angifver hon ännu tvenne andra riktningar, i hvilka qvinliga läkare skulle vara i stånd att verka med synnerlig framgång, nemligen i danandet af sjukvakterskor och i spridandet af riktiga åsigter, bland qvinnorna, om hygieniska ämnea. När fördomen mot qvinnors medicinska studier försvunnit, då — menar hon — skola hustrur och mödrar mycket lättare låta sakkunniga af sitt eget kön öfvertyga sig om den stora vigten af åtgärder, som bidraga att bevara deras anhöriges fysiska. och dermed i viss mån också moraliska väl. Modren skall och bör vara den naturliga vårdarinnan af sina barns och hela sitt hushålls helsa. Visserligen är det redan ej någon brist på skrifter, som behandla detta ämne, men det låter dock tänka sig, att inflytelsen af en qvinlig läkare, som vunnit husmodrens förtroende, kan verka kraftigare och mer öfvertygande, än mannen. Hur mycket utbredningen af nyttiga hygieniska insigter bland qvinnorna skulle kuona bidraga till deras familjers väl, är ett ämne, som man hittills ej skänkt tillräcklig uppmärksamhet ,