Aftonbladet – 1 november 1869, sida 3

oarbetade lavablock; lagda på hvarandrä och I förbundna medelst olivegrehar, som ha ett I förkoladt utseende. Springorna äro fylda elmed en rödaktig vulkanisk aska. De inre ulväggarne bära, i stället för kalkrappning, en öfverstrykning af samma rödaktiga ämne. -j Endast i ett hörn af den ena muren finner man bearbetade lavablock af ansenlig storlek, lagda på hvarandra i vågräta laget. Den norra fataden företer tvenne fönsteröppningar, som nu ligga riktade mot tuffmassan, medan de ursprungligen otvifvelak-ltigt lemnat utsigt åt närmaste gård. Itt tredje fönster och en port finnes på de andra sidorna; De olika kamrarne äro förenade medelst dörröppningar; hvilka, likasom fönstren, varit öfvertäckta af olivbjelkar. Taket är fullständigt instörtadt under tyngden af det ofantliga tuffstensregnet. Af spillrorna kan man dock utleta huru det varit beskaffadt. Taket har bestått af olivbjelkar, inpassade i murarne i sned riktning, och ofvanpå har man lagt ett lager af sten och! jord. Den största kammaren har dock haft Jett särskildt och egendomligt tak, som i midten hvilat på en cylindrisk lavåpelare, hvilken ännu qvarstår. Ett af de mindre rummen har dessutom haft en inre plankbetäckning, mellan hvilken och hustaket funnits ett loft. Af allt framgår, att husen uppförts, innan tuffmassan, som nu i mäktiga lager betäcker hela ön, fanns till. Byggnaderna hvila omedelbart på lavagrunden, och i muärverket finns intet spår af tuff. Pimpoch tuffstenarne, som uppfylde rummen, när dessa utgräfdes, lågo så som de under det vulkaniska utbrottet fallit och hade samma kantiga former, som då de utsluogades ur kratern. I kamrarne har man funnit många husgerådssaker, förnämligast vaser och krukor af bränd lera och af lava, samt en mängdj verktyg, alla af sten, somliga aflava,somliga af flinta. Man har deremot icke kunnat uppleta det ringaste spår af brons eller jern. Förgäfves söker man en spik eller ens ett spikhål i de talrika spillrorna af takets olivbjelkar. Frånvaron af metaller är fullständig och karakteristisk. I det vi inträda i den underjordiska staden inträda vi ock iden renaste stenåldern, men i ett skede af denna, som företer en jemförelsevis långt hunnen kultur. En del af lerkrukorna äro mycket stora. De innehöllo, när de upptäcktes, dels korn, dels korianderoch anisfrön, dels kikärter, dels slutligen andra ämnen, hvilkas beskaffenhet är svår att afgöra. Till form och ämne likna dessa krukor dem, som under hela den 1 antika tiden begagnades till förvarande afl!l cerealier. De mindre krukorna äro gjorda af ett finare ämne, äro af en klar färg och pry-it das af mycket enkla ornamenter, bestående ls at cirkelformiga band, åtskilda af lodrätale streckar på lika afstånd från hvarandra. i Dessa kärl hafva ingen likhet med vare sigs de egyptiska, feniciska eller grekiska kruk-le makarearbetena. De utgöra något alldeles!s eget i sitt slag, om man undantager ett ilt Louvren befintligt lerkärl, som förskrifver sig 1 från syriska öknen och har en träffande lik.c j i 1 t g r F rr Re Aa UR rf VR re het med dem. Men jemte dessa husgeråd hafva den be-li grafda stadens invånare haft lyx-vaser af, man kan säga, nästan konstnärligt värde. Man har i det uppgräfda huset påträffat sådana af en klar ljusgul färg, prydda med ornamenter, som än bestå af punkter och kroklinier, skickligt kombinerade, än af blom-f sterguirlander, utförda med omisskänligt konstSinne. Bland husgeråden af lava förekomma tråg och hoar för husdjuren. Några af dem voro ännu fylda med hackelse. De äro tunga pjeser, som till största delen hade sin plats ute på husets gård. Man har vidare fannit handqvarnar och en oljepress, väfvareskifvord och vigter af lava, samt knifvar, sågar ochr pilspetsar af flinta. g I ett af de mindre rummen fann man, bred-h vid ett hackelsetråg, benranglen af trennelo husdjur — getter eller får. 8 I den största kammaren låg ett mennisko-!p skelett, till stor del krossadt af det nedfallna a taket. Skelettet var af en äldre, temligen!h kortväxt man. När taket instörtade syness han hafva suttit på golfvet med ena benet ut-h sträckt och det andra lagdt i kors öfver detf1 samma. Hvilken menniskorace han tillhört!n kan icke med säkerhet afgöras; hufvudets och käkarnes form företer emellertid ingen-ts ting af det groft djuriska, som man vanrligt-ti vis anträffar hos menniskoskeletter från ur-hb tiden. vi Ute på gården står en tre fot hög, urhol-q kad lavacylinder, om hvars betydelse mans: sväfvar i ovisshet. Man har emellertid öfverel tygat sig om, att han icke utgör mynningenb till en underjordisk vattenreservoar. Franske arkeologen Fouque, som var närvarande vid la utgräfningen, tror, att cylindern varit fot-m ställningen till ett altarbord, på hvilket hu-lv sets invånare förrättat sina religiösa ceremonier. Detta antagande vinner sannolikhet J lerigenom, att han befinner sig i ett afrun-ti ladt hörn af gårdsmuren och omgifves afen!FE upphöjning med-två trappsteg. n De upptäckter man gjort på Therasia ochY ör hvilka jag här i korthet redogjort, hafvav edt till andra på Santorin. Utrymmet ne-2 sar mig redogöra äfven för dem, men se här len intressanta slutföljd hvartill de ledt: långt bi fter den fruktansvärda naturtilldragelse, som u vegrof urstaden på Therasia under ett 60 fot!tc ljupt tufflager, har denna ö, tillika med San-— orin, blifvit återbefolkad af en menniskotam, som byggt sina bostäder ofvanrå tuffagret, och denna menniskostam befann sig ännu ljupt inne i stenåldern. Man har bland lemingarne efter densamma icke funnit något pår af metall, med undantag af tvenne rinar af rent guld och af allra enklaste arbete — tvenne omständigheter, som vittna, att ågon metallurgi i ordets egentliga mening då nnn iobka var Äfrad