Aftonbladet – 29 oktober 1869, sida 2

STOCKHOLM den 29-Oktober. Man skulle trott att den inre politiken-skulle gifvit franska regeringen så tillräckligt mycket att tänka på, att hon ej skulle haft tid eller. lust att synnerligt sysselsätta sig med den yttre. Får man tro en artikel i Times, skall dock detta vara så långt ifrån fallet, att kejsarn tvärtom skall umgås med de största och mest vidtutseende planer just på detta fält. Det skall nemligen ej vara fråga om något mer eller mindre än stiftandet af. en quadrupelallians mellan Frankrike, Ryssland, Usterrike och Italien, i ändamål att isolera Preussen och på detta sätt tvinga denna makt att afstå från sina planer på en aonexion af Sydtyskland. Om sannolikheten af att en sådan plan är,å. bane kunna. meningarne väl vara delade, och den engelska tidningen sjölf tyckes ej allt för mycket. tro på dess verklighet. Då likväl artikeln tilllagts en sådän vigt att man i Tnilerierna ansett sig böra på officiös väg formligt desavuera honom, är han onekligen. af let intresse, att vi böra ge vara läsare del af hans hufvudinnehåll. Sedan den stora Londontidningen talat om den spänning mellan Frankrike och Preussen, som länge låtit förutse utbrottet af en kamp. på lif och död emellan dem, yttrår hon: Frankrike och Preussen förmodas, såsom en gifven följd, komma att stå i stridens främsta leder. De äro de två starkaste staterna i Centraleuropa, och en åf denna måste bli den starkaste. Spelets. ehancer äro emellertid alltför lika för dem, och en -af.dem åtminstone har derföre, innan han vågar ett tärningskast, i tre års tid.sett sig om efter en hjelp, som kunde få balansen att luta öfver åt hans sida. Frankrike hyser ingen böjelse att ensam öppna striden; det har icke någon säker vän 1 Österrike, med undantag af grefve Beust, och det vet icke om det är hämndgirighet eller tacksamhet som är den öfvervägande känslan hos Italien med hänsyn till det; ty om än Frankrike befriat italienarne från Österrike, tillater det dock änna, att de tryckas af ST och 900 bis skopar. Äfven om det skulle lyckas Frankrike att bringa både Österrike och TIftalien öfver på sin sida, skulle det dock ännu ha mer än fullt upp att göra — helt visst icke j en strid mot Preussen och hela Tyskland, utan i det -fall,: att Ryssland. -och kanske äfven England såsom en da brer till alla fredsstörare, skulle understö Preussen och Tyskland, i det de toge parti för dessa, hvilka skulle synas ha gripit till vapen blott för sjelfförsvar. Utgången at en strid. melan Preussen och Ryssland å ena och Frankvike och hela den öfriga kontinenten å andra sidan skulle ännu kunna vara tvifvelaktig. Emot Ryssland skulle Österrike icke ett enda ögonblick ha utsigt till en lycklig chanee, och tivad beträffar Italien spelar denne stat spelet Den tap ande vinner,. En hvar, som allierar eig med Italien, skall snart finna, att det behöfver. mera hjelp än det sjelf kan lemna; Men yssland, då? Om Ryssland komme att gå öfver till Frankrikes sida? Grefve Beust har haft en sammankomst med. Gortschakoff och kejsar Napoleon, som genom döden blifvit beröfvad så många af sina trognaste vänner, har samtyckt. till att låta en af hufvudmännen i statskuppen och en af kejsardömets säkraste stöd, general Fleury, lemna sig, för att afå som sändebud till Petersburg, Och hvarföre? För hvad annat än ätt aflägsna Ryssland från dess gamla förbindelse med PreusSen, att för Ryssland framdraga berlinska