Aftonbladet – 28 oktober 1869, sida 3

penningar på försvarsåtgärder mot en befa rad invasion af fransmännen. Efter ett all mänrt val störtades hon i Juni 1859 genon ett misstroendevotum. Emellertid förstod Disraeli, ehuru skenbar onderordnande sig, att förvärfva sig det öfvervägande inflytandet i det konservativa partiet och öfver lord Derby sjelf; och han. hvars hufvudsakliga ögonmärke var att komma in i regeringen, tog åter sin tillflykt til valreformen, då denna år 1866 gick de liberale ur händerna. För tredje gången öfvertog Derby statens ledning, och den stränge toryn undertecknade den lag, som skänkte det engelska folket ett i lång tid efterlängtadt politiskt framsteg och en frisinnad valordning, som icke längre utan fara kunde förmenas det. Men lord Derby tillkommer icke tacksamheten, utan snarare hans skattkammarkansler Disraeli, och äfven denne har endast ett tvifvelaktigt anspråk på förtjensten häraf, hvilken i sjelfva verket tillkommer de outtröttlige reformvännerne Russell, Jadstone och Bright. Vintern mellan 1867 och 1868 medförde för den åldrige premierministern, som icke längre med samma lust och gamman deltog i de, politiska striderna, förstärkta anfall af hans månåriga fiende gikten, och i Februari nedlade han sitt embete. Väl drog försvaret af den irländska statskyrkan honom sistlidne vår åter in på den parlamentariska stridsplatsen, men hans tal röjde icke otydligt hans vacklande kraft. Den fordna elden, den fordna fyndigheten fattades honom. Hans politiska bana närmade sig uppenbarligen sitt slut. Föruatom statsmannen får man i Derby icke förbise vetenskapsmannen och vitterhetsidkaren. I latinska verser lyste han vid universitetet, och öfver det latinska talet var han herre likaväl som öfver det engelska; men en varaktigare förtjenst har hap inlagt genom sin öfversättning af Homers Tliad, hvilken förenar en noggrann uppfattning med ett rent och smakfullt återgifvande, en vacker och mogen frukt af hans ålderdom. Om också icke Derbys död väcker det allmänna deltagande, som följde hans store motståndare Palmerston i gratven, skall dock let engelska folket ha honom i sympatetisk Aminnelse; ty med alla sina känslor, böjelser och sträfvandeh var han rotfästi den engelska marken. HINPRNDTEE TESTER EO