Aftonbladet – 28 oktober 1869, sida 2

— Riksbankens lånerörelse. Under depna rubrik meddelar G. H, T. en species facti, hvilken synes antyda, att om än riksbanken numera i flera afseenden handbafves på ett mera affärsmessigt sätt än tillförene, det nnu återstår åtskilligt att i detta hänseende nska, och hvilket bör af bankens styrelse behjertas, för sävidt bristernas afhjelpande kan vara af henne beroende, men i annat fall torde böra af bankoutskottet och Riksdagen uppmärksammas vid uppgörande af bankoreglementet. Framställningen i Handelstidningen har följande lydelse: En enka, boende i närheten af Alingsås, sökte i sistl. April månad ett lån om 600 rdr i den s.k. handelsoch näringsdiskonten. Lånehandlingarne, försedda med vederhäftighetsbetyg af domaren, som visade att såväl låntagaren som de två borgesmännen voro fullt veåerhäftiga för lånebeloppet, insändes till lånekontoret, Men som penningar ickeffunnos fingo lånehandlingarne hvita i kontoret till September månad, då underrättelse gafs, att penningar nu kunde erhållas, men att nya lånedokumenter borde anskaffas till följd af den långa tid, som förflutit efter deras inlemnande, Låntagare och borgenamän, som bodde på skilga håll fingo nu företaga nya resor till den Ppexson, hos hvilken lånehandlingarne borde på en gång undertecknas, hvarjomte nytt vederhäftigbetsbetyg måste utlösas. När så, med ej ringa besvär och kostnad, paperen åter voro i ordning, och efter det de blifvit ker inlemnade till lånekontoret, erhölls det bes sked, att ett lån af så litet belopp icke kunde utbekommas från håndelsoch näringsfonden, utan borde sökas på allmänna diskontens fond, hvadan nya papper borde anskaffas, kunnande man dock bär undvara nytt vederhäftighetsbetyg. Tillika meddelades att penningar då skulle kunna erhållag — efter 2 å 3 månader! Låntagaren lärer då hafva afstått från alla tankar på riksbankens lånekontor, sökande sig utvägar på andra håll, då lyckligtvis under tiden bättre konjunkturer inträdt, Det är tydligt att något klander öfver detta förfarande icke kan drabba härvarande lånekontor, som är ett embetsverk, hvilket handlar efter instruktioner. Men klandret drabbar så mycket mer hela denna statsinstitution, genom hvars föreskrifter och embetsmannaförvaltning det blir svårt att drifva en bankrörelse på ett rätt affärsmessigt sätt Tydligt är ock, att en enskild bankinrättning sl drig skulle kunna så behandla en lånesökande — UR Några ryska tidningar, bland dessa Golos, hafva flerfaldiga gånger i kränkande ordaiag påmint finska lolket om det understöd, Ryssland vid inträffade missväxter skänkt