Aftonbladet – 26 oktober 1869, sida 3

hvarförutan det hela snart skulle räka i förruttnelse. Då göteborgaren Wadström och hans vän Nordenskiöld uppgjorde den svindlande planen till negerslafveriets upphäfvande och grundandet af en fri negerstat på Vestafrikas kust — hvilken praktisk than, som lugnt beräknade deras krafter ä ena sidari och de ofantligt mäktiga intressen å andra, som voro förenade med negerslafveriets bestånd, måste icke anse en sådan plan för endast en vacker dröm, omöjlig att förverkliga? Och dock blef denna dröm en sanning. Ur fröet, som de sådde, uppväxte fristaten Liberia, som synes af Försynen bestämd att civilisera det inre Afrika. Oliphant har icke ställt sitt mål så högt. Hans och hans nybyggares dröm är att genom en from och i det goda verksam samlefnad gifva sina grannär föredömet af ett sannt demokratiskt samhälle, som vill i kristlig anda förverkliga frihetens, jemlikhetens och broderlighetens idå, och vi väga tro, att de sträfvanden. som lifvas af en sådan tanke, icke ha varit få ves, äfven om det lilla samfundet vid Eriesjön, likasom så många andra af liknande slag, skulle en vacker dag vara bortsköljdt af tidens böljor. Hafvet uppkastar på stranden mången krossad mussla, men forskaren, som studerar de stora verkningarne af det lillag arbete, vet, att icke ens den enstaka musslan lefvat utan att lemna sitt bidrag till nya jordlagers daning. Att se en man, som frivilligt lemnar ett lysande sällskapslif, i hvilket han utgör ett af de rade föremålen, för att i det tysta lefva och verka för egen och medmenniskors förädling, är i hvarje fall en lika Sällsynt som vacker företeelse, som dagens krönika ej bör förbigå, då hon tyvärr har så mycket af mensklig svaghet och gjelfviskhet att inregistrera — En tysk relegationsdom. I Ny II. Tidn berättas: På Jena-universitetets offentliga anslagstafla (tabula nigra) läste en svensk student för bågra år sedan det latinska original, som vi här nedan, efter hans afskrift, i trogen öfversättning meddela: Jena-universitetets prorektorsoch konsistorii dekret. Väl hafva vi hört att de, som i råa länder jag Bidrar som djur, för att fånga och binda dem träldom, pläga hetsa 8. k. blodhundar på de flyende; men ännu hade vi aldrig hört, att någon i ett civiliseradt land, sig sjelf mäktig, släppt en hund på folk, som på vilddjur. Att vi dock skulle få erfara, att detta kunde göras af en klok man, och dertill studerad, det är ditt verk, Du Ferdinand Kundert, från Riga, student i landtmannafakulteten, som — det är skam att omtala det — på skämt och af öfvermod på öppet torg och midt på Jjusa dagen liksom en slagtare hetsat din stora, etthungriga hund på Hortonäraga småflickor och orkeslösa gummor. Och som ett värdigt straff för lenna vildhet hafva vi relegerat dig från Jenas stad och område för en tid af tvenne år. Gifvet . Jena den 17 Mars 1863. G. Strickel, protektör. (Sigill)