Aftonbladet – 22 oktober 1869, sida 3

Tr oc rm AR TSE TRATT RAJ SST TER les skola under de första 8 månaderna af året 950 ha på detta sätt afgått och blott 160 kommit i deras ställe, och öfverste dArgy har derföre återvändt till Frankrike för att värfva nya soldater. Från andra håll påstås det deremot, att ett par tusen frivilliga skola ha ankommit från Holland och Belgien, och armns styrka uppgifves ännu uppgå till 15,250 man. För några dagar sedan berättade ett telegram att södra citadellet i Antwerpen af Belgiens regering sålts till den på senare tiden så mycket omtalade tyske entreprenören och medlemmen af nordtyska riksdagen Strousberg. Saken, hvilken väckt en viss uppmärksamhet, förhåller sig verkligen så. Antwerpens citadell mot söder hade mistat sin betydelse, sedan på norra sidan af staden stora fästningsverk anlagts. Strousberg, hvars rätta namn är Baruch Hirsch, och hvilken efter de mest vexlande äfventyr samt sedan han antagit namnet D:r Bethel Henry Strousberg börjat göra storartade industriela affärer, isynnerhet i jernvägsanläggningar, öfver snart sagdt hela Europa och, som bekant, ej ens försmått att rikta blickarne åt vårt undangömda fattiga Småland, begagnade sig af denna omständighet för att öppna underhandlingar med belgiska regeringen. Dessa ha nu ledt till det resultat, att den 14 dennes i Brässel undertecknades ett kontrakt mellan Strousberg. och belgiske finansministern Frere-Orban, enligt hvilket den förstnämde för en summa af 14 millioner francs köpt 49 hectarer jord, hvarpå han förbundit sig att anlägga magasiner, bassiner 0. s. vV., allt på egen bekostnad. Som säkerhet har Strousberg deponerat en half million francs. Arbetena skola med första börjas. Nästa år öfverlemnas åt honom arsenalen, och om tre år skola de nya bassinerna och den nya bengården vara färdiga. Belgiska staten behåller 10 hectarer jord, den grund, hvarpå den stora nya bangården skall ligga. Strousberg ämnar med anledning af detta storartade företag, som bland annat åsyftar öppnandet af en fribamn i förbindelse med en utvidgad jernvägstrafik, kontrahera ett lån af 20 millioner francs. Furst Carl af Romänien, till börden en Hohenzollern-Sigmaringare, hvilken i dessa dagar är på en rundresa till de europeiska hofven, har den 16 d:s förlofvat sig med prinsessan Elisabeth af Wied. Förlofningen egde rum på slottet Monrepos vid Neuwied i Rhenpreussen. Prinsessan Elisabeth, född i Dec. 1848, är er.da dottern till furst Wilhelm at Wied, off:cer vid ett preussiskt gardesgrenadierregemente. Fursten sjelf tjenade såsom sekundlöjtnant vid samma regemente tills han genom omständigheternasgunst plötsligt (i Mars 1866) upphöjdes till hospodar af Rumänien efter den bortjagade furst Cousa. Han är 30 år gammal. Samtliga tjenstemän i Rumänien ha erhållit befallning att vid österrikiske kejsarens resa genom landet bereda honom alla möjliga hedersbetygelser. Ministern Cogalntisceano har begifvit sig till gränsen, för att der mottaga den höge resanden. Turkiets regering har i dessa dagar hos Comptoir dEscompte i Paris upptagit ett lån af 16 millioner dukater. Kejsarinnan Eugenies ankomst till Konstantinopel och de Jysande om Tusen och en natt erinrande fester, som den ridderlige sultanen gifvit till hennes ära, skildras i en mängd berättelser och telegrammer till utländska tidningar. Kejsarinnans yacht, som redan förut var konvojerad af flera grekiska, turkiska och franska fartyg, blef den 13:e vid Dardanellerna mottagen af en turkisk pansareskader under Ibrahim paschas befäl, samt af en ångare, ombord på hvilken storvisiren AN pascha befann sig. Den förenade flottan rörde sig låpgsamt Marmorasjön uppför och passerade förbi seraljudden, der en mängd avisoångare med utländska sändebuden och de turkiska dignitärerna ombord väntade dem för att sluta sig till eskadern. Vid inseglingen i Gyllene Hornet började en kanonad från fästen och fartyg på Bosporens båda sidor, hvilken nästan oafbrutet fortfor tills LAigle kommit midt för slottet Beglerbeg, på den asiatiska sidan af sundet, som var bestämdt. till bostad åt kejsarinnan. Då LT Aigle stannade sin fart, lade en särskilt för kejsarinnans räkning bygd kajan, med sultanen ombord, ut från stranden. Kajanen, en båt med 40 åror, var täckt af en baldakin, på hvars guldbroderier, tofsar och fransar 200 turkiska qvinnor i flera månader arbetat. I förstäfven var han prydd med en dufva af massivt silfver, om hvars vigt och värde gå fabelaktiga rykten. Sultanen steg under kanonernas dån ombord och förde efter europeiskt bruk sin gäst vid armen utför landgångstrappan till slottets ingång. Samma dag på efermiddagen gjorde han -hos henne sin formliga visit. På aftonen voro Konstantinopels hufvudgator, torn och moskeer samt fartygen i hamnen rikt illuminerade. På Bosporen afbrändes bengaliska eldar och fyrverkerier, så långt ögat kunde nå. Den 14:e besvarade kejsarinnan sultaninnan Valids besök och tog staden i betraktande. Den 15:e på morgonen mottog hon de främmande ministrarne och begaf sig derefter till palatset Dolmabaksche för att se sultanen i stor procession begifva sig till mosken. På eftermiddagen gjorde kejsarinnan en utflykt på Bosporen. — Resan till Jerusalem har blifvit instäld, och kejsarinnan begifver sig nu från Konstantinopel direkte till Alexandria. Telegrafunderrättelser.