Aftonbladet – 20 oktober 1869, sida 3

Jega rum Ull utronande ai froörhallandet mellan Iden anslagsverkan, som åstadkommes genom en 12.s3 decimaltums slätborrad kanon och Jen refflad pjes, konstruerad för en spetsproljektil af ungefär samma vigt som den slätborrade kanonens rundkula, dels äfven att denna försöksskjutning måtte afse utrönandet lafolika pansarplåtars relativa motståndskraft. Vid föredragning af detta ärende uppdrog K. M:t den 15 September 1868 åt förvaltningen af sjöärendena att gå iförfattning om beställning af en pansartafla, sammansatt af svensk och till en mindre del af engelsk jernplåt, under det att pröfningen af förslaget om anskaffning af en för skjutförsöken afsedd refflad kanon tillsvidare fick anstå. Man förmodade nemligen, att danska krigsstyrelsen, som vid Finspong lät tillverka refflade jernkanoner af 9,615 decimaltums kaliber, eller ungefär den, som för skjutförsöken blifvit ifrågasatt, gerna skulle deltaga uti dessa försök och till detta ändamål medgifva begagnandet af en af de danska 9,615 dec.tums-kanonerna. I öfverensstämmelse härmed och då det för båda grannlanden måste lända till besparingar och nyttig samverkan, om försök, nödvändiga för båda, kunde gemensamt utföras, afgick den 21 September förlidet år från landtförsvarsdepartementet till danska krigsstyrelsen en skrifvelse med förfrågan, huruvida danska regeringen skulle vara sinnad att hitsända några officerare, för att öfvervara de jemförande skjutförsök, som nästkommande vår skulle utföras vid Finspongs styckebruk med grofva slätborrade och refflade kanoner med ungefär samma projektilvigt emot en pansartafla af tillräcklig längd och höjd samt 10,2 dec.-tums tjocklek, sammansatt af på hvarandra lagda jernplåtar, tillverkade dels af svenskt och dels af engelskt jern, samt huruvida en af de vid Finspong befintliga danska kanonerna finge vid skjutförsöken användas, emot det att svenska krigsstyrelsen åtoge sig bestridandet af de öfriga kostnaderna vid försöken. På denna skrif velse följde redan under loppet af nästföljande Oktober månad det begärda medgifvandet, hvaruti äfven vigten af gemensamma försöks utförande tillfullo uppskattades. Då de resultat, som efter all sannolikhet komme att erhållas genom jemförelseskjutning emellan en 12,83 dec.-tums slätborrad och en 9,615 dec.-tums refflad kanon, emellertid ej ansågos blifva fullt tillfredsställande för besvarande af frågan om den för oss lämpligaste beskaffenheten af pansarbrytande kanoner, beslöt svenska regeringen anskaffning af två bandade refflade bakladdningskanoner af fransk modell om 24 och 27 cen timers eller 8,08 och 9,24 dec.-tums kaliber, för att vid de jemförande skjutförsöken äfven användas. I följd häraf måste skjutförsöken uppskjutas till hösten, hvarom danska krigsstyrelsen äfven underrättades uti skrifvelse af den 8 April detta år. Detta uppskof, redan förut till nytta för skjutförsöken genom den större utsträckning, de genom tillkomsten af de tvenne kanonerna efter fransk modell kommo att erhålla, blef det ännu mera derigenom, att danska krigsstyrelsen på detta sätt sattes i tillfälle att erbjuda begagnandet af en 9,615 dec.-tums bakladdningskanon i stället för en lika stor framladdningskanon, hvarom förut varit fråga. För anordnandet och utförandet af skjutförsöken tillsattes den 29 sistl. April en skjutkommission, bestående af öfverste von Feilitzen, kommendörkapten Didron, major af Klercker och kaptenen frih. Palmstjerna, hvarjemte tvenne artilleriofficerare beordrades såsom biträde åt kommissionen i och för skötandet af de elektro-ballistiska apparaterna. De kanoner, hvilka vid dessa skjutningar begagnas, äro således: en 12,s3 dec-tums slätborrad kanon, amerikansk modell; projektil-vigt omkring 480 ; en 9,615 dec.-tums refflad dansk bakladdningskanon; projektil-vigt — 493 ; en 9,24 dec.-tums refflad bakladdningskanon af franska landartilleriets modell; projektil-vigt — 508 , samt en 8,08 dec.-tums refflad bakladdningskanon af franska marinens modell; projektilvigt — 339 . Skjutförsökens hufvudsakliga ändamål äro utrönande: . af den såsom pansarbrytare lämpligaste kanonen; af lämpligaste form, material och hårdhet för projektilerna, samt af svensk och engelsk pansarplåts inbördes styrka, hvarjemte afses en jemförelse mellan olika slags till plåtarnes sammanbindning begagnade bultar. Pansartaflan, omkring 26 fot lång, 9 fot hög och 10,2 dec.-tum tjock, är sammansatt af 6 plåtlag af omkring 1,7 dec.-tums (2 verktums) tjocklek hvardera. Plåtarne äro förenade på flera olika sätt, pemligen: genom bultar med baktill påskrufvad mutter; genom bultar med baktill påskrufvad mutter och en skifva af vulkaniserad guttapercha mellan muttern och pansarplåten; genom bultar utan mutter, men gängade till hela sin längd genom taflan. Största delen af taflan består af svensk, vid Motala valsad, jernplåt, och blott den yttersta högra delen af engelsk plåt. En liten mellanliggande del upptages af blandad svensk och engelsk plåt. På ungefär 27 fots afstånd bakom taflan är uppförd en timmervägg af trenne lager bjelkar, tvenne liggande och ett stående, af tillsammans 2 fots tjocklek. Denna trävägg stödjer sig. mot fast sandmark. Vid foten af pansartaflan är anbringad en 12,83 dec.-tum hög och 4,28 dec.tum tjock jernbalk. De försök, som hittills blifvit utförda, ha lemnat följande resultat: Skjutning med 8,08 tums kanonen: Normal-laddning 46 svenskt krut, motsvarande 56,5 franskt krut. 4 skott äro med denna kanon skjutna mot pansartaflan. 1:sta skottet, med 56,5 svenskt krut mot svensk plåt, genomgick taflan och trädväggen samt inträngde omkring 8 fot i sandvallen; : 2:a skottet, med 46 svenskt krut mot svensk plåt, hade samma verkan 3 projektiAA oo RL NR