Aftonbladet – 20 oktober 1869, sida 3

TORV UIDTLIRG PM ULCUUG HyG ALIIKOVCUISI öl TN korrespondent till N. Freie Presse följande närmare underrättelser : På gränsen af distriktet Crivoscie, hvilket -I sträcker sig mot norr till slätten Grahovo i I Montenegro, hvarifrån det är skildt genom en -Ibergsrygg af måttlig höjd, ligger vid kanten af en bergslätt det lilla gränsfästet Dragal eller Dragagl. Det består af ett muradt fyrkantigt vakthus i tre våningar, af hvilka den öfversta är inredd till kanonförsvar; de nedre ha endast skottgluggar för infanteri. Rundtomkring denna byggnad löper en krenelerad mur, hvilken genom blockhus erhåller sin sidobestrykning. Innanför denna mur befinna sig äfven två magasiner. Utomkring muren är en smal graf, öfver hvilken man kommer på en fällbrygga; alltsammans är omgifvet af en låg jordvall, hvilken för närvarande icke utgör något hinder att närma sig, emedan den icke är palissaderad eller försedd med några andra försvarsmedel. I detta obetydliga, ingalunda starka fäste befinner sig en besättning af en officer och några man, emedan till följd af regementenas nuvarande ringa numerär, alla poster ha blifvit reducerade till ett minimum. Hvarje befälhafvare på detta fäste tager för en månad afsked af den bildade verlden; ty Dragal ligger sex mil från alla bebodda orter, och har ingen annan tillgång till lifsmedel, än den som proviantmagasinet har att bjuda på, och detta erhåller nya förråd en gång i månaden. Detta fäste har nu sedan början af innevarande månad blokerats at insurgenterna. För att förstärka besättningen, detacherades från Risaro 50 man afinfanteriregementet n:r 44, hvilka under befäl af en löjtnant, försedda med proviant, afmarscherade dit den 7 dennes. Vägen går öfver branta, nästan obanade berg och utmynnar slutligen vid kanten af ofvannämda bergslätt med en mycket slingrig defile. När trupperna ankommo dit, mottogos de af en mängd skott afskjutna från osynliga gömställen, och officeren och två man dödades, och ytterligare tio sårades. För svag att forcera det väl besatta passet, drog afdelningen sig tillbaka, lemnande de döda på valplatsen, hvarpå officern plundrades och på kannibaliskt vis höggs i stycken af insurgenterna. Som Dragals lilla besättning tydligen befinner sig i den största fara, vidtogos genast betydande åtgärder att lemna denna mycket exponerade post undsättning och förstärkning. Nu ha äfven förstärkningar dels ankommit från Ragusa, Zara och till och med Triest, dels äro de på väg på krigsfartyg, för att med en aktningsbjudande styrka bekämpa upproret. Fursten af Montenegro har skickat sin familj till Sebenico. Från Schweiz ingår underrättelse, att den sedan någon tid tillbaka i Bern samlade konferensen för diskuterande af frågan om S:t Gotthards-jernvägen den 13 dennes undertecknat sitt slutprotokoll. Denna jernvägsfråga har länge sysselsatt isynnerhet den tyska och den italienska tidningspressen och är af stor vigt, alldenstund dess lösning kan ha till följd bl. a. den stora kontinentala postens till Italien dragning genom Schweiz i stället för såsom nu genom Frankrike. Det resultat, hvartill konferensen genom sitt arbete kommit, tyckes stärka hoppet om det stora jernvägsföretagets genomförande. Ett vigtigt steg i denna riktning har äfven tagits genom undertecknandet af ett fördrag mellan Schweiz och Italien, hvari de båda makternas ömsesidiga rättigheter och skyldigheter med hänsyn till den nya jernvägen noggrannt reglerats. Hvad nu beträf-! far sjelfva S:t Gotthards-banans Jinier, tror sig tidningen Berner Tagespost med säkerhet veta, att de bestämts skola läggas på följande sätt: från Luzern öfver Kisspacht och Im-J mensee, vidare från Zug öfver S:t Adrian till Goldau; härifrån ötver Fläelen och Biasca : till Bellinzona; i Bellinzona grenar sig banan, å ena sidan öfver Lugano till Chiasso,! å andra sidan öfver Magadino till italienska gränsen, med riktningen åt Luino, med en vidare afvikning till Locarno. Den tillsammanlagda längden af dessa linier är 263 kilometer. Den högsta höjd banan, i en tunnell mellan Göschenen och Airolo, uppnår, beräknas till 1162!2 meter öfver hafsytan. För att göra grannostaterna intresserade i detta företag, skall schweiziska edsförbundet arbeta för, att centralbanan vid Basel medelst en bro öfver Rhen skall kunna sättas i förbindelse med det badenska jernvägsnätet. Banans utförande, inberäknadt tunnelns sprängande genom S:t Gotthard, är beräknadt till 9 ar. Nödvändigt anses, att de i detta storartade företag intresserade staterna lemna jernvägsbolaget ett understöd af 85 millioner francs. Af denna summa skulle Italien bidraga med 45 och Schweiz med 20 millioner; resten skulle fördelas på de tyska staterna, dock så, att Baden skulle få på sin utbetalningslott minst 3 millioner. Så länge banan ej gifver aktieegarne mer än 7 procents ränta och dividend, göra de subventionerande staterna ingen fordran på någon finansiel godtgörelse; hvad sedan af afkastning blir öfver 7 procent skall till hälften utdelas till nämda stater, i mån af hvars och ens subventionsbidrag. Öfvervakandet af jernvägens byggande samt drift är öfverlemnadt åt schweiviska förbundsrådet; men de subventionerande staterna skola ha rättighet att genom delegerade på ort och ställe taga kännedom om arbetets fortgång och företagets bedrifvande. Hvarje år skall dessutom en gemensam inspektion företagas öfver tunnelbyggnaderna genom S:t Gotthard och Monte Cenere, Skulle någon kanton, hvarigenom jernvägen drages, lägga hinder i vägen för dess byggande eller drift, inskrider förbundsstyrelsen med den makt och myndighet, den under de senare åren i fråga om jernvägsväsendet erhållit öfver de särskilda kantonerna. De stridigheter, som möjligen kunna uppkomma mellan edsförbundet och jernvägsbolaget, skola hänskjutas till och afgöras af schweiziska förbundsdomstolen. Äfven öfver de af bolaget förslagsvis uppsatta taxorna har kongressen fattat bestämningar. — Denna vigtiga jernvägsfråga tyckes således, som nämndt, tagit ett stort steg till sitt förverkligände. Detta förverkligande, såsom kongressen föreslagit detsamma, tyckes också vara det enda sätt att åstadkomma ett större alpjernvägssystem. För Schweiz särskildt Fa In. OA ala