Aftonbladet – 20 oktober 1869, sida 2

I konungens namn! Philip började draga sitt svärd med ena banden och med den andra försöka drifva sin häst fram emellan officerns och hans broders, men Berenger ropade: Tillbaka! Här är något misstag begånget. Jag är baron Ribaumont, och har ett lejdebref från konungen. Hvilken konung? frågade officern. Från konung Karl Men jag arresterar er på befallning af konung Henrik 1II och drottningen-regenten Catharina., År konungen död? utropade Berenger. Död, den trettionde Maj. Nå herre? Men med hvad rätt? — Visa mig arresteringsordern, sade Berenger. Dertill blir nog tid när vi för:t fått er under lås och bomp, svarade kaptenen och ryckte häftigt åt sig tyglarne, som han ej under hela tiden släppt. Hvad, ingen kunglig order ? ropade Philip, det är ja då bara en vanlig röfvare! Och han störtade sig med draget svärd mot kaptenen, men en gensdarme, som noga vaktat hans rörelser, kastade sig öfver honom bakifrån och ryckte honom ned af hästen innan han äpnpu hunvit gifva ett enda hugg. De båda andra engelsmännevr, Humfrey Holt och John Smithers, starka, groflemmade karlar, störtade modigt fram till hjelp, och Berenger sjelf kämpade som ett lejon för att befria både sig och brodren. Hastigt smällde ett pistolskott; Smithers föll, de öfriga stodo en sekund häpna öfver hamnens fall, och i denna sekund blefvo de båda ynglingarne och ridknekten angripna af fyra, fem gensdarmer, omkulikastade och bakbundna. År detta ett sätt att behandla adelsmän ? sade Berenger harmfullt, då man temligen omildt reste honom upp. Konungens makt har mött motstånd var det enda svar han fick, och då han vill böja sig ned för att se huru det var med stackars Smithers, sparkade en soldat undan kroppen och sade med ett rått skratt