Aftonbladet – 19 oktober 1869, sida 3

I Under November månad 1868:började tr -Inya mejerier bedrifvas, nemligen i byarn I Flarken och Estersthark af Nysätra socke i Isamt i Selet af Lötångers socken. Dessa tr .I mejerier hafva således icke varit i verksam: Jhet fullt ett år, hvarför jag nu ej kan upp: I gifva resultaterna deraf, inet under elfva månader har Flarkens mejeri förbrukat 16,01( Jkannor mjölk; Estersmarks mejeri under åtts månader 17,600 kannor samt Selets mejer under tio månader 13,450 kannor mjölk. Dessutom började under sistl. April månad fett mejeri i Qvarnbyn af Burträsk socken. hvilket torde under sitt första år komma at! använda omkring 8000 kannor mjölk. För att under innevarande höst börja ärc dylika nya mejeriföreningar anmälda för byarne Gummark i Skelefteå socken, Gammelbyn i Burträsk socken, samt uti Afva och ebomark i Löfångers socken. Dessa bymejerier åtnjuta anslag af landstinget med 200 rdr pr stycke, för en gång vid anläggningen, och erhålla mejerskor genom hushållningssällskapets försorg, som af detta sällskap aflönas första året, men derefter bekosta mejeriföreningarne sjelfva allt som till mejeriets bedrifvande erfordras. Afsättningen från dessa mejerier har gått ganska bra inom orten, dock har, under denna höst, ett försök blifvit gjordt att försälja smör i Malmö. Detta försök utföll till alla delar lyckligt, men som jag anser att det möjligen icke ligger inom min rättighet att offentligen meddela det pris, smöret betingade på denna för Westerbotten alldeles nya smörförsäljningsort, torde det ursäktas att jag icke nåmner detsättima. Att smör och ost (sötmjölkost) från Westerbotten och i allmänhet från Norrland skall blifva omtyckt på hvilken ineller utländsk marknad som helst, är alldeles säkert, såvida dessa produkter från början af deras tillverkniög sätt sedermera rätt och ändamålsenligt behandlas, ty fnå inan veta och betänka; att få utaf alla Sverges provinser törde frambringa ett så utmärkt gräsoch höfoder som de norrländska. ; Emellertid har en ändamålsenlig ladugårdsoch mejeriskötsel här varit så godt som obekant, men det är nu att hoppas, att dessa små mejerier, som jag här Haft äran omnämnä, skola tillväxa och med sina exeffipel och resultater verka till det mål deras anläggning åsyfta, nemligen att lära allmogen här inse. den säkra vinst de skulle draga genoth. att utvidga foderodlingen och ladugårdsskötseln, samt på denna för ortens framtid säkra grundval byggasitt ekonöttiiska välstånd. z Att här är ofantligt mycket att göra i detta hänseende, har jag redan efter ett års vistande inom provinsen kommit i tillfälle bedörha; och må det tillåtas mig meddela att t. ex. byn Flarken, söm här ofvan är nämnd, har ett egovälde af 8691 tunnland, derutaf åtminstone omkring 6000 tunnland äro odlingsbara och förtjena att upparbetas. Denna by, liksom uti de flesta byar jag varit 1 tillfälle besöka, har en intelligent och arbetsam befolkning, söm under de sevaste sju till tio åren rätt mycket upparbetat sitt landtbruk och gjort ej obetydliga diköiogar: ; N Byar med dylika ärealer och odlingstills fällen finnas här många, men dlång tid erfordras fill deras upparbetande med den ännu ringa befolkningen och de inskränkta kapitaltillgångar, hvaröfver 7 densammä: kän disponera. Detta nardliga landskap är dessutom ganska skeft bedömdt af känske största delen ataf mellerstä och södra Sverges invånare, men skulle dock. förtjena att mera uppmärksammas, och liksom man förr ed gång misstog sig, då, på en af våra fordna riksdagar. önskades att Westergötland skulle vara ett haf, lika tycket misstaget män 8ig nu, om man icke inser att Norrland har en stor ramtid för sig i hänseende till de inkomster let skall kunna gifva, om här införes en på rationella grunder fotad ladugårdsoch mejeriom samt dermed förenadt lämpligt åkerruk.