Aftonbladet – 15 oktober 1869, sida 3

Rättegångsech Polissaker. Nedlagd konkurs. Sedan hr Albert Josephson, hvilken i Norrköping under firma J. E. Davidson bedrifvit. såväl bandel som fabriksrörelse, förnöjt alla sina borgenärer, har med anledning leraf hans konkurs vid dervarande rådhusrätt blifvit nedlagd, berättar Norrk. Tidn. — Prest, tilltalad för oloflia afverkning of sko; från boställe. Nora den Få OM Till detta äre vinterting med Grythytte och Hellefors härad hade länsmannen i orten instämt kyrkoherden i Hellefors församling, P. E. Johansson, med yrkande.om ansvar för oloflig afverkning och försäljning af skog från församlingens kyrkoherdeboställe. Åklagaren upplyste vid detta tillfälle, att kyrkoherden ohansson kolat af skogen en mila samt försålt större delen af kolen till bergsmannen Olof Jansson i Sirgjon och jemväl aflevererat desamma å dennes tppla spets vid Ekebergs hytta, belägen på omkring I inils arstånd från bostället. Kyrkoherden Johansson fanns ej vid målets upprop tillstädes, men bestred uti en längre till rätten inlemnad skrift åtalet, med uppgift att han kolat den omvämda milan för husbehof, dertin han ansett sig berättigad, men i följd deraf att han saknat tillräckligt förvaringsrum åt kolen, öfverlemnat en del deraf till Olof Jansson, som till kyrkoherden, vid behof, skulle återlemna desamma. Som åklagaren ej var tillfredsstäld med denna förklaring, begärde han uppskof för att styrka åtale hvilket ock beviljades. till höstetinget. Då me anledning häraf målet ånyo den 7 dennes förekom, infann sig kyrkoherden Johansson, som dock på åklagarens fråga vidhöll sin förut gjorda uppgift, hvarför denne begärde få två vittnen, som närvarit vid köpeaftalet mellan kyrkoherden och Ölof Jansson, afhörda. — Det först afhörda vittnet, ortens häradsdomare och broder till bemälde Olof Jansson, hvarg berättelse var temligen invecklad, förklarade omsider, efter många spörjsmål af domaren, det han, som åhört ett emellan kyrkoherden Johansson och Olof Jansson hos denne senare uppkommet samtal, ansåg detsamma hafva innefattat köpeaftal dem efhellan om kolen, utan att dock vittnet kunde uppgifva om något bestämdt pris betingades eller säga om något förbehåll af kyrkoberden Johansson att, på sätt denne påstod, erhålla kolen åter om ban sådant önskade, jordes. — Härefter gjorde åklagaren ytterligare bemställan till kyrkoherden Johansson att vidgå det han försålt kolen, men kyrkoherden nekade fortfarande dertill, hvarför äfven det andra vittnet måste afhöras. Detta, som närvarit vid samma tillfälle som det af förra vittnet omnämda och samtidigt med detta, intygade, att kyrkoherden J. dervid till Olof Jansson försålde kol och att visst pris derför betin ades, utan att något förbehåll af kyrkoherden att återfå kolen framstäldes. Kyrkoherden J. aflade härefter den förklaring, att han, som kort derpå skulle bort och profvar, haft för afsigt att, i händelse han erhölle annan plats, taga penningar för kolen, men att dessa skulle till honom återställas, derest han, såsom nu vore händelsen, fortfarande komme att qvarsanna inom. Hellefors församling. . Åklagaren öfverlemnade härefter målet till här radsrättens pröfning, hvars utslag framdeles kommer-att meddelas. RNE