Aftonbladet – 15 oktober 1869, sida 2

mdan, ropande: nolo Dusoo part, Och gitter RF ned sin älskarinna för att göra Big omöjlig. Yi klandra bonem icke! mången skulle ha sjört på Samma sätt i hans ställe; men kung ighet medför förpligtelser, och om rian vill vara, såsom en af våra tinistrar uttryckte sig, en notairö retire, utan praktik, får man icke vara furste. Helt nyligen var det fråga om konungen af Portugal. Förslaget var, hvad man än må säga, ganska allvarsamt menadt; det hade blifvit uppgjordt här. Men den hotade fursten hann knapt få se Damocleskronan svätva öfver sitt hufvud, förrän han högljudt protesterade, äfven förmodelst pressen likt en simpel medborgare. Och man vill, att de simpla medborgarne skola respektera kronerna! Må de krönta hufvudena börja med att taga sin ställning på allvar. : Vi ha nu talat om myndiga, som kunna svara för sig sjelfva. Det finns också omyudisa, och hvad dem beträffar, så erfordras familjens samtycke. Den plötsliga förfäran, som betog konungen af Portugal, på hvilken man hade räknat, gaf i hast upphof åt den unge hertigens af Genua, konungens af Italien brörsons, kandidatur. Men det är icke heller så säkert ens med denta. Den hade blifvit förberedd åf en spansk diplomat, som reste än under sitt eget namn, Movtemar, än under pseudonymen Martin; ursprungligen hade han bragt å bane hertigens af Åvosta, konung Victor Emantels kons kandidatur. Men det vill tyckas, som denne officiöse underhandlate nade begifvit sig påletande efter konungen, för att få hans samtycke och följt honom från stad till stad utai att kunna träffa honom, och inån försäkrar nu, att konungen icke skall lemna Spanien sin brorssön på annat vilkor, än att han får alla röster för sig. Obestridligt är, att yrket försämras. Emellertid återvänder Spanien till sitt normala tillstånd, d. Y. s. till marskalks-, generalsoch korpral-regimen. Republikanerna skulle ha gjort bäst i att förhålla sig stilla.