Aftonbladet – 13 oktober 1869, sida 3

hbllal) Hvad det kataloniska upproret betrat n far, är det sorgligt att nödgas omtala, att de rr anstiftats af cortes medlemmar. (Larm oc förvirring.) Regeringen, hvars uppgift är at flskydda den af cortes grundade ordningen alhar samtidigt haft att undertrycka carlistisk: nl och isabellistiska sammansvärjoingar. Me . det är stor skilnad mellan carlisterna och re fpublikanerna. De förra hafva blott föröfva elenstaka våldsamheter, under det republikai nerna öfverallt fara fram med mord och brand. a Ministern uppläste härefter ett telegram, hvar e berättades, att insurgenterna från Reus intå.Jgat i staden Valls samt der mördat 10 värn, lösa menniskor samt stuckit i brand stadens -larkiv jemte flera privata byggnader. Detta i telegram väckte stort uppseende; ministern fortsatte: Majoriteten fordrar med all rätt, att l upphofsmännen till dylika illbragder bränn-I märkas. (Häftigt väsen. Presidenten fattar I klockan och kallar till ordningen.) Den liI berala unionen försvarades derefter af sjö-I ministern, amiral Topete, hvilken som vanligt slutade sitt anförande med förklaringar, latt han understödde hertigens af Montpensier tronkandidatur. De republikanske ledamöI terna gjorde nu min af att lemna salen. Prim Iuppfordrade dem i en halft bitter, halft hotande ton att stanna qvar. Ämnade de intaga en fiendtlig hållning, förklarade han sig skola möta våld med våld, jern med jern. Emilio Castelar svarade härpå, att han och hans politiska trosförvandter kanske skulle genom foglighet bringas till att ändra sitt beslut att lemna cortes, men aldrig genom hotelser. Derefter aflägsnade sig republikanerna. Lagförslaget blef sedan enstämmigt antaget. NORD-TYSKLAND. Vid preussiska deputeradekammarens sammanträde den 8 dennes framlade finansministern v. d. Heydt budgeten för år 1870, ett förslag till upptagandet af ett statslån om 13 millioner thlr samt en tablå öfver statens inkomster och utgifter under år 1868 tillika med förslag satt betäcka deficit. Utgifterna hade sistvämda år öfverskridit inkomsterna med 11,219,600 thlr, men härtill hade kommit, efter afslutningen af räkenskaperna för 1868, i matrikulärbidrag 2,187,000 thir, som måst utbetalas till Nordtyska förbundet. Hela beloppet af de ännu icke betäckta utgifterna är således 13,407,400 thlr. Genom åtskilliga utvägar skulle det — förklarar ministern — vara möjligt att betäcka detta deficit intill ett belopp af 1,863,500 thir. Vidare meddelar ministern med hänsyn till räkenskaperna för 1868, att de beviljade utgifterna blifvit öfverskridna med 7,619,500 thir, och att till extra-ordinarie oförutsedda utgifter — förnämligast för armens behof — ätgått 13,398,000 thlr. Med anledning af dessa båda summor kräfdes en efterbevillning. Deficit för år 1869 vore upptaget till 5,140,000 thir och det för år 1870 till 5,140,000 tbir. Alldenstund betäckandet at de för 1868 gjorda förskott starkt lade beslag på statens aktiva, ansåg ministern för nödvändigt att bereda inkomster genom förökandet med 25 proc. under år 1870 af inkomst-, klass-, mäldoch slagtskatterna; härigenom kunde det för sistoämda år beräknade deficit med säkerhet väntas bli betäckt. — Med anledniog af ryktet, att man ämnar upptaga ett premielån om 100 millioner thlr, har en del deputerade anmält följande, af alla partier med bifall helsade interpellation: Enligt offentliga, hittills icke bestridda, meddelanden anses det för afgjordt, att den kongl. regeringen ämnar lemna koncession till upptagandet af ett premielån om 100. millioner thaler eller ett liknande belopp, för anskaffandet af anläggningskapital för fyra stora privata jernvägsbolag. Vi rikta den förfrågan till den kongl. regeringen om ofvanstående meddelande är grundadt och huruvida den kongl; regeringen anser ett dylikt handlingssätt förenligt med statens väl? I herrehuset har grefve Minster anmält en liknande interpellation. ÖSTERRIKE. Wientidningarne innehålla naturligtvis långa ledande artiklar med anledning af preussiske kronprinsens besök i Österrikes hufvudstad. Dessa artiklar lemna — säger Köln. Ztg — för preussiska läsare mycket öfrigt att önska, men de utvisa dock, att hatet mot Preussen är i aftagande och att ästadkommandet af! ett bättre förhållande mellan de båda staterna ingenstädesstöter på motsägelse. Längst bland nämda tidningar går det feodala Vaterland, som helt öppet förklarar sig ej ha! det ringaste emot ett verkligt förbnnd mellan Österrike och Prenssen, Preusiske kronprinsen mottog d. 8 d:s kejserliga palatset grefve v. Beust samt ö rige österrikiska och ungerska ministrar. Med inrikesministern Giskra hade kronprinsen ett långt samtal, som dock lärer mera rört minnen från krigsåret 1866 än politiil el 4 4 J ; ska frågor för dagen. Giskra var nämde ! 1 1 1 s L s år borgmästare i Brinn och utmärkte sig under Mährens besättande af kronprinsens armekår för sitt på en gång modiga och värdiga uppträdande. S Såsom redan genom telegrafen berättadt är, har kejsar Frans Josef i elfte stunden beslutit sig för att öfvervara Suer-kanalens invigning, Han säges dock först öfver Rustschuk ! begifva sig till Konstantinopel, för att af.) ägga ett besök hos sultanen, In berättelse, ! att kejsaren ämnar att i sällskap meds franska kejsarinnan göra en resa genom Patina torde tillsvidare böra anses för apokrySK. essens Försäkringssällskapen i England. Man bör icke förvåna sig öfver att i Engand en allmän panik utbrutit med hänsyn ill allt som kallas försäkringssällskap. Knappt SEA FEET adda dan obama lats a