Aftonbladet – 13 oktober 1869, sida 3

(af dem 1850 ensamt från staden Flensborg), och ändock fattas häri underskrifterna från flera trakter af Slesvig, der adressen har cirkulerat. Tidningen Heimdal yttrar i anledning häraf: cFör att bedöma värdet af denna siffra är det lämpligast att anställa en jemförelse med omröstningen vid valen till den nordtyska riksdagen den 12 Febr. och den 31 Aug. 1867. Vid det första af dessa val blefvo Kryger och Ahlmann valde af de två norra kretsarne. Norr om den linie, der flertalet blef tyskt — söder om Flensborg till Tönder och Höjer — utgjorde de danska rösterna 75 procent af de tyska. Vid nästa val hade mar förändrat kretsarne, sammanslagit danska trakter med stora stycken at tyska trakter, isycnerhet tagit från de danska delarne af den andra (östra kretsen) och lagt till den fjerde (vestra), så att Ahlmann besegrades och en stor mängd danska röster förspildes. Men folkgränsen visade sig oförändrad, undantagandes att den var flyttad litet längre åt söder, och de danska rösternas antal hade stigit i den danska lelen, d. v. s. norr om folkgränsen, till 80 orocent. I hela Sydjutland hade nemligen wfgifvits 25,598 danska röster (mot 24,664 Af dessa danska röster hade 1844 ugifvits söder om folkgränsen. Resten, såunda 23,754, voro afgitna norr om folkgränsen emot 6124 tyska röster, hvarvid må märvas, att de tyska, som invandrat eller för mn tid vistades i landet (tjenstemän, genslarmer och militär) röstade med. Allt hvad nan kunde begära beträffande adressen var, tt den erhölle lika många underskrifter, som fgifvits danska röster. Redan detta skulle ara mycket: ty det är ju någonting helt nnat att afgifva sin röst vid ett af regeingen anstäldt val än att på egen hand unerskrifva en adress; till detta senare måste nan under vanliga omständigheter befara, tt en mängd enskilda personer skulle vara nindre benägne. Men detta antal har rean öfverskridits med 1489 och skall sanolikt visa sig ha stigit deröfver i ännu ögre grad, när alla underskrifterna äro samade och kända.