Aftonbladet – 11 oktober 1869, sida 3

bd Bores a RT nm Pl od Ela H Elbas: l Blä! nl E 21). BIE 2 Bs BEA. Eee 5 2 2 FE Sjal! 3 Eg er HRRECIEINE E2o ot se å Se LE 2 Fl 3E SEE FER såsen 251 Slas EA ÅR RR! flslecr E S SE BES RE TIEISIE El OTIR Bj Oc C3 Fd Ej —-—L EF KORS ag a co le SE Me —5 E — LL i 25 ) Isles) Ee : FILER ——an EN e NN rel luwlcslrst 7 IE le Je E kol S Se jo j—)—! —1)-— Få S los lololcktn.t is: cd la leleltl:ae nt-E J8 ale ad had ha hala IT ES je SI ELSA —i— 14 —Ä! a Ho Inu, jr RE BE: ——-—I I FAR oe lollo tl. sla lJelelelt oem 218 E12555 3 ———!—!——-—— lör Ez BIN 2 Inet IT 12781 NN BE TR Te — -—— Td AR 4 22 delge He 218 j2lölela nr SE —— ) ISP —— FO F so lst 8 le 3 a pe —-1 LR F EE 08) ERE 2 s sl jane S De flesta tal i tabellen äro ett medium af flera försök på 2 eller fler exemplar af den ifrågavarande brännarsorten. Trycket, vid hvilket brännarne pröfvades, var högst 10 linier; vid profningen af de Brönnerska brännarne hölls det så nära 10 linier som möjligt, men vid de andra brännarnes profning ofta derunder, nemligen om brännarne vid 10 linier drogo betydligt mera gas, än hvad de borde förbruka 7). Tabellen afser för öfrigt blott, att gifva ett någorlunda riktigt begrepp om de olika brätnaresorternas fördelaktighet; för erhållande af noggranna medelvärden hade ännu mycket flera försök varit behöfliga. Vid en blick på tabellen finner man genast att den Brönnerska brännaren är afgjordt öfverlägsen de andra i ljuseffekt, med undantag af den Argandska, hvilken brännare kan anses fördelaktigast utveckla gasens lyskraft, ehuru den af åtskilliga skäl ej lämpar kig för så vidsträckt användning som många andra brännarsorter. Hvad särskildt Brönners kupolbrännare beträffar, så profvi.des den utan kupa, på det profven skulle bli jemförliga med de öfriga. Det är nemligen rå att en opak kupa ej på långt när genomsläpper allt ljuset från lågan; vid ett särskildt försök befanns kupan genomsläppa blott ungefär hälften af det åt sidorna utgående ljuset. Vid de nämda brännarnes användnfag till upplysning af rum, kan dock ljusförlusten ej bli så betydlig, emedan mycket ljus utstrålar fritt genom kupans öfre öppning och sedan genom reflexion sprides i rummet. Huru olika fördelaktiga ur ekonomisk synPunkt olika brännare kuona vara, synes lätt af tabellen; ett par. exempel må dock för större. tydlighet anföras. Antaget, att jag önskade er gaslåga, som gåfve mig en bevering af ungefär 10 ljus, så ser jag af ta bellen, att jag dertill kunde använda en Brönners fribrännare af 3. kub.fots konsumtion, en Hammars. patentbrännare af 32 kub.fots konsumtion, en vanlig späckstens-snittbrännare af 4 kub.fots konsumtion, en dito späckstens-stålbrännare af 412 kub. fots konsumtion. Jag behöfde således att med de senare brännarne förbruka 16, 33 till 50 procent mera gas än med Brönuers. Antaget åter att jag bestämt mig för en låga af en viss konsumtion, t. ex. 3 kub.fot per timma, så skulle jag erhålla med en Brönners fribrännare --10,2 ljus, Hammars patentbrännare .... 8,8 vanlig späckstens-snittbrännare 6 — dito stålbrännare............... 4,5 och i sjelfva verket skulle jag då för hvarje jus, som jag erhölle, konsumera 20, 66 till 120 procent mer gas med de senare brännarne än med den Brönnerska. Orsaken till den större ljuseffekten hos den Brönnerska brännaren ligger deri, att gasen itströmmar ur densamma med mixdre hatighet och i ett tjockare lager; gasströmnen blandar sig då mindre fört med luften, och de i gaslågan afskilda, glödande kolpartiklarne få längre tid på sig att lysa, nnan de förbrännas. Lågan kommer derför att i hvarje ögonblick innehålla en större nängd glödande kol och derför att utstråla en större mängd ljus, än om samma gasmängd förbrändes genom en smalare brännaröppning under ett högre tryck. Men i en åga af senare. slaget blir hettan på hvarje punkt i lågan större. Kolet i lågan af en Brönners brännare glöder med ett gult sken, inder det kolet i en låga, som brinner under vögt tryck, är hetare och derför hvitglölande; den senare lågan kan derför göra tt lifligare lncintryck på ögat; äfven om nängden ljus, som den utsänder, skulle vag nindre, Jag anmärker detta, emedan lå.gåns ärg ofta nog förblandas med dess ljusstyrka, ch man derför föreställer sig att en låga ser. desto förmånligare ju hvitare den är. tvärtom kar man i allmänhet säga, att en wit eller blåhvit färg hos en fritt brinnande aslåga är ett tecken till att man förbrän) Stålbrännarne at lägsta numrorna blefvo dock