Aftonbladet – 9 oktober 1869, sida 2

ndra nationaliteter och hvilken på vidrigt fu ydligt sätt uttalar sig i de många transak-k: toner inom det hvardagliga hfvet, i hvilkajm en kinesiske småkrämaren kommer att stålgj il sina tvasi-öfverherrar. fa Hvad nu till en början Ryssland vidkori. ner, som af de tre stormakterna med den at redaste gräns står i beröring med Kina, så fö ar detta land likväl vid hofvet i Pekingli let minsta inflytandet at de tre öfver Kinas politik för dagen bestämmande faktorerna. tysslands handel med det shimmelska riket r väl icke obetydlig, men dock-ar relativt inga vigt i jembredå med de två länderas öfriga förhållanden. Varuomsättningen ippgick nemligen år 1864 till 3,704,202 ruel export, och till 6,066,818 rubel import rån Kina. Den sistnämda summan torde umera, sedan införseln af tå sjövägen är rigifven i Ryssland, betydligt komma att ninskas samt i det närmaste inskränka sig ill det billiga, för södra Siberiens befolkning pehöfliga så kallade tegelteet. Dessutom efinna sig, åtminstone sedan år 1860 hanlelsomsättningen emellan. Ryssland och Kina ett jemt nedåtgående. År 1860 företedde innu Su totalsummaå för exoch import af närmare 13,000,000 rubel, medan de af oss ofvantöre citerade siffrorna icke ens uppnå 10 millioner. Importen till Ryssland af blott 6 öfver Kiachta steg år 1864 till 4,399,556 rubel, då densamma deremot år 1860 representerade ett värde af 6,170,870rubel. I motsatt förhållande härtill hade införseln af tegeltö under, samma tidrymd från 266,657 rubel gått upp till 1,012,554 rubel — ett tydligt bevis derpå, att Rysslands transaktioner med det himmelska riket börjat föredraga den långa sjövägen framför den i rymligt afseende kortare, men vida begärligare landvägen. — Sjöförbindelsen med Kina förmedlas emellertid icke af ryska fartyg. Sådant är handelsförhållandet de två länderna emellan. Af större vigt och betydelse äro de politiska beröringspunkterna. Ryssland har — i all tysthet och nästan utan Europas vetskap utsträckt sitt Amurvälde ända till floden Tumen, 43 grad. n. br., som bildar gränsfloden emot halfön Korea. Den ryska gränsen har således framryckt till ett afstånd af blott 50 å 60 geogr. mil från sjelfva Peking, ett i sanning föga behagligt grannskap för solens broder och månens kusin,. Men det ryska väldet i Ostasien är ännu så litet befästadt, att en omedelbar fara från det hållet icke kan. anses hota den gamla kejsarstaden, isynnerhet som engels-: männen med misstroget öga följa utvecklin-: gen af det ryska Amurlandet. Ett riktigt krig emellan Ryssland och Kina i dessa trakter är derföre också nästan otänkbart, men deremot fortgå från rysk sida annexationerna af det ena landstycket efter det andra och den väldiga kinesiska statskolossen tolererar detta — likväl blott af nödtvång. Tyngdpunkten af Kinas egentliga maktställning och utstrålningspunkten för den gränslösa centralisation, hvaraf det kinesiska rikets författning lider, är dock just detta Peking. Engelsmännen kunna dock med sina fartyg lättare nå denba punkt än ryssarne med en landtarmå och derföre gälla de förnämde vida mera vid hofvet i Peking) än Petersburgerkabinettets representanter. Men Ryssland utöfvar dessutom en stark påtryckning äfven på det kinesiska rikets vestra och nordvestra gränser, en påtryckning som hittills städse hatt till påföljd affallandet af det ena lydlandet efter det andra. Dessa lydländer eller riktigare stammar och horder, som utgöras af mongoler hvilka befolka trakterna norr och vester om den stora Gobiöknen ha stått och stå i en mycket löslig förening med det egentliga Kina och kunna at dess beherrskare omöjligen de facto beherrskas: Den i alla, orientäliska länder rådande auktoritetstron och vördnaden Tör det historiskt häfdade majestätet äro de enda taktiska hållbara förbindningslänkarne utmed de gränser af det kinesiska väldet, som bebos af dessa nomadfolk. Den alltmer vacklande tron på maktens i Peking oemotständlighet, underblåst af ryska intriger, har åstadkommit talrika lössägelser från det kinesiska öfverväldet. Sålunda uppsade för några år sedan Calcasmongolernas stora stam, som räknar 70,000 stridbara; och-hvad som är mera, stridsfärdiga män — tro och lydnad åt. beherrskaren af den blommiga midtens rike och underkastade sig i-dess ställe den hvite zarens alltjemt växande välde. I nästa afdelning skola vi söka utreda Kinas ställning till England och den åmerikanska unionen, de två makter som åtminstone försdagen dominera den ostasiatiska situationen. Vi skola då äfven bli i tillv. ox meddela ett utdrag af den nu -eH0 At ; ären? SeRABt Senom a py dre Poa Staterna iAmeje: -uelskonvention, ett i alla poRkae Vcagt och för vårt tidehvarf be48 aktstycke, ANSE AV