Aftonbladet – 8 oktober 1869, sida 3

garne pardon 1 striden vid Piribektuy. SUSNEERNARIA ENARE Landstingen 1869. Jemtlands läns: Uti infordradt utlåtande rörande tiden för verkställande af sommarväg-lagningen skulle såsom landstingets mening uttalas: att vårtiden, omedelbart efter det snön å vägbana försvunnit, vore lämpligast för hufvudsakliga väglagningen; att en syn borde hållas hösttiden för bestämmande af det parti grus, som för hvarje vägskifte minst erfordrades och hvilket grus borde framföras vintertiden till sidan af väglotten i alla de fall, der grustransporten icke kunde lämpligare verkställas vårtiden; att en vårsyn borde hållas å den tid, som en hvar kronobetjent inom sitt distrikt funne lämpligt bestämma; samt att de brister, som dervid kunde förefinnas och icke tarfvade skyndsammare bot derefter, men icke före den 1 Juni skulle genom kronobetjeningens försorg botas, på den försumliges bekostnad. På grund af konungens befallningshafvandes framställning, anvisades ett belopp af 1000 rdr att, i mån af behof, användas af husbållningssällskapets förvaltningsutskott fill enahanda understöd för bymejeriers inrättande, som hittills af hushållningssällskapet erbjudits. Efter en redogörelse af landshöfdingen och ordföranden om Jemtlands jernvägskomites verksamhet och hvad för öfrigt i jernvägsfrågan förekommit, beslöt landstinget, i enlighet med hans förslag, dels att uppdraga åt landets fullmäktige att till nämde jernvägskomitås förfogande ställa de belopp, som kunde erfordras till betäckande af nödiga utgifter, vare sig att de föranledas af denna eller den allmänna Norrlandskomitens beslut, och dels. bemyndiga Jemtlands jernvägskomitå att, derest de öfriga. länen i Norrland, ett eller flera, besluta anvisa medel såsom bidrag till en fullständig af staten anordnad undersökning af norra stambånans sträckning från Gefle—Dala-jernvägen genom Jemtland till norska gränsen för samma ändamål å landstingets vägnar upptaga ett lån af högst 4000 rdr. Emot erbjudet pris 75 öre för stycket skulle inköpas 100 exemplar af fil. doktor O. Eneroths bok angående folkskolan och dess ändamål och RT till fördelning emellan skolråden inom länet. En motion med förslag :om-bestämmande af skottpenningar att utgå af landstingets kassa för vissa slags roffåglar och för lokatt blef afslagen. På förslag af komminister Wagenius, beviljade landstinget för ett år 600 rdr såsom arvode åt fyra eller,, om anslaget räcker, flera ordinarie skollärare i skilda delar af länet, emot skyldighet å deras sida att meddela praktisk och teoretisk undervisning åt sådana personer, som vilja egna sig åt småskollärarekallet. Kurhusafgiften bestämdes att utgå inom Jemtland med 25 öre och i Herjeådalen med 16 öre för hvarje mantalsskrifven person. På förslag af landstingets ordförande, bemyndigade landstinget den år 1867 bildade nödhbjelpskomitå att om behof deraf göres, upptaga ett län, ej öfverstigande komitens uppgifna tillgång i fordringar och varor, att användas på sätt komiten med anledning af årets svaga skörd kunde finna lämpligt bestämma och att med berörde tillgångar återgäldas. Norrbottens: Till vice ordfö ande utsågs hr v. Rehausen. Till finsk tolk antogs landskanslisten Forsström. Till landstinget ingifvet förslag om kommunalförfattningarnes öfversättande på finska och lappska språket för att sedermera inom vederbörande kommuner utdelas, beslöt landstinget ej skulle till någon dess åtgärd föranleda. o8 landstinget gjord framställning om elgars fridlysande inom länet under tio år blef af landstinget lemnad utan afseende. Rörande den af K. M:t anbefalda remiss i anledning af Riksdagens aflåtna skrifvelse, angående kronobrefbäringens gkiljande från jordbruket, beslöt landstinget, att som någon brefbäringsskyldighet icke förekommer i något fögderi af länet — hvartill icke lärer kunna hänföras det af t.f. kronofogden i Piteå fögderi uppgifna förhållande, att kronobetjeningen och uppbördsmännen be gagna fjerdingsmän till att transportera deras tjenstebref till och ifrån postkontoret — något annat yttrande ej vore-å landstingets sida ertorderligt, än att hvad extra kronobäringen beträffade, kostnaden derför torde årligen böra särskildt af staten ersättas efter verificerad räkning. I fråga om det från föregående landsting hvilande förslag, angående folkskoleväsendets ordnande och förbättrande, beslöt landstinget att: 1:o. Skolorna förökas till det antal att, förutom den folkskola med examinerad lärare som enligt folkskolestadgan bör finnas i hvarje församling, en skola blir tillgänglig för hvarje 1000-tal af länets befolkning, hvarvid iakttages att kommun, hvars I folkmängd öfverstiger t. ex. 1500 invånare anses erfordra två småskolor, men kommun med folkmängd under 1500 blott en. Då småskolornas antal för närvarande är 85, hvartill komma 8-flyttande folkskolor, äro 32 småskolor ytterligare be höfliga, hvarigenom antalet kommer att utgöra 75. 2:0. Till bestridande af samtlige skollärares eler lärarinnors aflöning bidrager landstinget med 1100 rår för hvar och en; med vilkor att församlinI garne tillskjuta lika stort belopp, på det att hvarje lärare eller lärarinna måtte erhålla minst 200 rdr i ett för allt såsom årlig lön; hyarvid dock hvarje kommun får tillgodoräkna sig det anslag, som härtill utgår af allmänna medel. 3:0. Ett reservationsanslag af 300 rdr bestämdes att användas till ersättning för de folkskollärare, hvilka genom folkskoleinspektörernas föranstaltande få sig uppdråget att undervisa blifvande småskollärare och lärarinnor derest sådana på annat sätt icke kunna erhållas. BStipendier för lärareelever anses icke erforderliga. 4:0. Medel till bestridande af dessa utgifter anskaffas genom uttaxering af 20 öre för HKvarje inom länet, Lappmarkerna inberäknade, måntalsskrifven, icke utfattig person. . Hvad som möjligen brister, fylles genom bevillning enligt 2:a art., uti I hvilket lappmarkerna tillsammans deltaga med en