Aftonbladet – 2 oktober 1869, sida 3

— Bakerska expeditionen tilll det inre : Afrika. Härom skrifves från Alexandria: Ino kort skall härifrån afgå den expedition, som : egyptiska regeringen utrustas under ledning : den bekante Samuel Baker, och som är bestäm Alatt framtränga längs Hvita floden in i Centra 2, Afrika. Vicekonungen har för afsigt att i hjert: njaf denna verldsdel-förvärfva nya territorier, 0 hvilkas rikedom på naturprodukter af alla sla man byser stora förväntningar. Baker, som be römmes för sin noggranna kännedom om förhå landena jemte en ovavlig energi, är upphöjd ti vf) bey och till guvernör — med de vidsträcktast n I fullmakter — för alla länder och områden, sor han kan förvärfva åt det egyptiska väldet, söde om Gondokoro vid Hvita floden. Han är åtfölj af sin fru, som äfven varit honom följaktig unde en del af hans förra upptäcktsresor, samt af e brorson, engelsk marinofficer, hvilken — i fall s skulle behöfvas — får mottaga befälet af sin on kel. Regeringen har ställt till hans förfogandi 1500 man elittrupper, hvilka han sjelf fått välja Sudan, och dessa äro ställda under befäl af er öfverste. Första striden gäller negrerna af Baris stammen. Från England ha kommit fem jernån gare, konstruerade efter Bakers föreskrift och af sedda att användas på Hvita floden samt på Al bertoch Victoria-sjöarne. Py Englands ishandel. I Englands isbandel skiljer man mellan två olika sorter af varan, nemligen s. k. rå eller inhemsk, i hvilken hemtas från dammar och bassiner inom landet, och utländsk, hvilken hufvudsakligen. begagnas för bordet. De glänsande kristalliska istärI I ningar, som man ser i Londons fiskhandlarebutiker, och innamför fönstren hos WEnHAMIcecompany, härstamma uteslutande från Norge. För några år sedan hemtade samma bolag sin is från den vid Boston i Nordamerika belägna WenhamI sjön, hvaraf bolaget tagit sig namn; men frakten var så dryg, att bolaget måste söka att förskaffa sig varan från närmare håll, Ur en i granskapet af Kristianiafjorden några mil från Dröbak belägen sjö, hvars särdeles rena . vatten underhålles af i trakten befintliga källor, hemtås numera den is, som bolaget försäljer. Bolaget har köpt hela sjön, och icke blott den, utan alla rundt omkring den belägna gårdar, för att ndra orenligheter från stränderna att rinna ned i sjön. Man tror väl allmänt att vatten genom frysning. rena. från alla främmande inblandningar; Jan är blott till en del riktig. men denna förmv. 2P 21 h färgä De mineraliska salter Ch färgämnen, som vatten innehåller, afsöndras väl mm 1Sen när vattnet fryser; men om organiska äftnen väller icke detsamma. Isens genomskinlighet och renx färg utgöra följaktligen icke några prof på dess remuct: man träffar någon gång istärningar af stor klachet, hvilka vid smältning lemna ett vatten, som här vidrig lukt. Sättet för isens upphemtande är detsamma som bolaget använde i Nordamerika. Med en s. k. isHer skär man på sjöns tillfrusna yta parallella åror med 56 centimeters mellanrum. Vinkelrätt öfver dessa fåror skäras andra med omkring 30 centimeters mellanrum, så att ytan blir delad i rutor om 56 centimeters längd och 30 centimeters bredd. Derefter användes en issåg för att afsöndra blocken, och med en skarp skofvel fulländas arbetet. . I Nordamerika, der väderleken ofta är ganska ostadig, har man mycket bryderi vid isskörden, emedan ett hastigt töväder kan göra hela förberedelsen fåfäng. Såväl der, som i Norge, införes isen så fort som möjligt i ettslags iskällare, hvilka egentligen äro dubbla hus af furu med 60 centimeters mellanrum. som man fyllt med sågspån. I Norge, der en stadigare köld råder än i Amerika, är man mindre blottstäld för töväder; men man förfar icke dess mindre med samma försigtighet vid skörden, hvfkew här förvaras uti iskällrar, som rymma ett förråd för två till tre år. Det tycks orimligt att tala om flera års gammal is; men verkliga förhållandet är likväl, att den utländska is, som förbrukasi England; vanligen är : åtminstone två år gammal. Wenham-Ieecompany föreger i sina annonser att det ensamt har utländsk is till salu. Dettaär! en villfarelse; ty i Norge finns knapt en fjord, der icke något handelsfartyg råkar frysa fast och öf; vervintra; men när gå inträffar, skyndar manskapet, att insemla en laddning is, med hvilken fartyget vid ; L k 1 brat första öppet vatten börjar sina sommarfärder och far utrikes dermed, hufvudsakligen till London. Under gynnande omständigheter sker resan dit på fyra dygn. Största delen af den från da utförda isen kommer till England och jemförelsevis obetydligt ill andra länder. Man eger bestämda statistiska ippgifter härom för år 1865, då 45593 tonneaux metriques utfördes från Norge, af hvilka England erhöll 44055. ES Vid inlastningen fylies mellanrummen mellan sblocken med isskärfvor. Affaliet under inforsingen till iskällrarne uppgår till omkring 10 pro3 Lossningen ur skeppet sker med tillhjelp afi tranar och pråmar, på hvilka senare isen transvorteras till ilossningsorten anlagdaiskällare. Vid letta tillfälle skyddas isen mot solstrålarne och len varma luften blott medelst pressenningar, och ider derföre en ytterligare afgång genom smältring. Man kan i allmänhet antaga att endast 50 rocent af den inlastade varan anländer till grossvandlarens magasin. Vid inläggningen i detta — den s. k. iskällaren sållas sågspån emellan isblocken. Utan detta sigtighetsmått skulle alla de magasinerade blocHara nn RR cen sammanfrysa till en enda klump, från hvilken nan endast med nya förluster skulle kunna aföpdra hvad som reqvirerades. Vid afsändningen till mivuthandlare packas islocken i säckar med sågspån emellan. 0. Jar 0 Ke RNA