Aftonbladet – 1 oktober 1869, sida 3

tankar eller hjerta numera för honom, sedan hans stackars fader var död och borta, och så begynte hon gråta. Ingen fara, hustra, skrattade riddaren. Hörde du icke gossen ropa: Phil! Phil! med en stämma nästan som i fordna dagar? Det gör en riktigt ondt att höra det. Just i skymningen kom Berenger ned för trappan åtföljd ar ea svartklädd prydlig ung herre, för hvilken lady Thistlewood instinktmessigt gjorde en djup bugning, redan innan Berenger hunnit säga: Min fru moder, tillåt mig föreställa för er min vän, herr abbå de Måricour., Ar det densamme? hviskade Bess till Annora. IHan måste hafva blifvit förvandlad.x Nej, bara klädd i Philips gamla sorgdrö Jag känner igen fläcken på Då är den förvandlad. Aldrig var den så vacker när Philip bar den. Se, vår moder är mycket nådig mot honom; hon talar vid honom som om han vore en af milords förnäma gäster., Och nu kom sir X Mcricours hand ar naduke och skakade sin makt, tackade honom för det han hb röst till den stackars gossen, samt I krade, honom att han var innerligen och hjertligen välkommen, allt med högan röst och kraftiga handtryckningar. Den gode riddaren, skulle behållit både Berenger och hans vän hos siz, men den förr var otålig att få föra glädjebudskapet tillsit herma, och bad blot att få låna en häst åt Merieour. Sjelf kände han sig som om trötthet och mod t aldrig mera skulle konna nå honom, och i sin förtjusniog kysste han sin moder och sina systrar, Lucy ioberäknad, gäng på gång. Detta är då er styffeder?, sade Mericour, då de tillsammans redo från slottet. Och dengunge mannen är blott er halfbroder?