Aftonbladet – 1 oktober 1869, sida 3

stol fulit giltigt, i trots af det påfliga brefvet. Hade han vetat detta, sade han, skulie han visst icke varit så misstrogen. Hvariöre bade Berenger förtegat det? i Jag blef förbjuden att nämna det, och fruktar att jag till och med öfverträdt detta förbud genom att nu tala derom. Jag måste bedja er, milord, att anse det som en hemlighet. Hemlighet, dåraktiga barn! Vet du icke att din hustrus och ditt barns rätt beror lerpå? Förbjuden, sade du? Hvem hade rätt att förbjuda dig något, gosse?, Blott en enda person, milord. Se så, det är nu icke tid för kärlekstokerier. Det var icke flickan, då? Detkunle i så fall ej vara någon annan än den usle konungen — var det så? Ja, milord, svarade Berenger. Han bjöd g såsom konung och bad mig, säsom den vän som gaf benne åt mig. Jag kunde ej inpat än lofva, och jag trodde att hela sasen skulle draga ut blott några dagar, och utt vårt första giftermål var det som egentigen låg någon vigt på. Har du något pergament som bevis derpå? Nej, intet. Det var blott en ceremoni för utt befria drottningen från möjliga skrupler gående äktenskapets giltighet, innan jag rde hem min brud. Jsg tror till och med utt konungen var missnöjd med att hon forrade det. Var mr Sidney vittne? Nej! iogen var närvarande utom konunsen och drottningen, hennes tyska grefvinna ch tyska prest. Hvilken dag? Lamberts messodag. Den första Augusti år 1572. Jag skall krifva till Walsingham och söka få ett in;yg antingen af konungen eller presten; men